Sökresultat:
1057 Uppsatser om Betalning för prestation - Sida 49 av 71
Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Leder sjÀlvförsvarstrÀning till bÀttre fysisk form, ökad mental tuffhet och ökat sjÀlvskattat hÀlsotillstÄnd? : En pilotstudie av 15 testpersoner undersökta före och efter 8 veckors Krav Maga trÀning
SammanfattningSjÀlvförsvarstrÀning i form av Krav Maga anges av mÄnga elever ha en stor inverkan pÄ deras liv, genom att öka deras sjÀlvförtroende, vÀlmÄende, stresshantering, social nÀtverk osv. Detta Àr inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville dÀrför mÀta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och sjÀlvskattat hÀlsotillstÄnd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades fÄ ihop 20 stycken varav 15 genomförde trÀningen och testerna bÄde före trÀningsstart och efter 8 veckors trÀning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mÀttes med 3st styrketester (armböj, knÀböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mÀttes med MTQ48 formulÀret och det sjÀlvskattade hÀlsotillstÄndet mÀttes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att bÄde styrka och kondition ökade hos testpersonerna.
Kognitiva förmÄgor som förklarar utveckling av lÀsförstÄelse frÄn första till andra klass
Bokstavskunskap, ordavkodningsförmÄga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benÀmningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka kognitiva förmÄgor som kunde predicera utveckling av lÀsförstÄelse. Stort fokus lades pÄ fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mÀta fonologisk medvetenhet utvÀrderas och diskuteras. Deltagarnas resultat frÄn första klass jÀmfördes med deras prestation i andra klass.
Fem veckors styrketrÀning med svÀnghjulsergometer hos unga fotbollsspelare
ABSTRAKT  Det rÄder oklarheter om hur styrketrÀning för fotbollsspelare ska bedrivas pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur fem veckors knÀböjstrÀning med ?svÀnghjulsergometer (YoYo-squat)? pÄverkar styrke- och power relaterade prestationsfaktorer hos fotbollsspelare. Försökspersonerna var 16 manliga försökspersoner i Äldern 16-19 Är. De delades in i försöksgrupp (N=9) och kontrollgrupp (N=7).
Den verkliga kostnaden för aktiv förvaltning : En kvantitativ studie om fonders aktiva kostnad inom premiepensionen
Det har lÀnge pÄgÄtt en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bÀttre Àn marknaden och dÀrmed göra skÀl för en högre avgift Àn den för passiv förvaltning. Studien Àr relevant dÄ majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och utvÀrderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 ? september 2013. NÀrmare bestÀmt undersöks hur aktiva fonderna egentligen Àr samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen. Metoden Àr uppbyggd som sÄ att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar.
Effekten av plyometrisk trÀning och tung styrketrÀning pÄ löpekonomi: En single subject design studie
Löpekonomi Àr en viktig faktor för prestation hos löpare. En person med en god löpekonomi kan springa en given strÀcka snabbare eller springa lÀngre vid en konstant hastighet. NÀr en sena strÀcks ut lagras energi i vÀvnaden som sedan utnyttjas vid den efterföljande koncentriska kontraktionen i löpsteget. Detta fenomen kallas stretch-shortening cykeln (SSC). Det finns en stark korrelation mellan att pÄ ett effektivt sÀtt anvÀnda sig av SSC och ha en god löpekonomi.
"Vem orkar vara med ungdomar om man inte fÄr betalt?" : En kvalitativ studie om varför volontÀrer engagerar sig ideellt för ungdomar.
Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mÄtt, mÄtt förinterna processer, kundtillfredsstÀllelse samt innovations-ochinlÀrningsförmÄga, har en grund för ett vÀlfungerande styrsystem ochbör dÀrför utgÄ frÄn denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fÄbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard anvÀndas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pÄ företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primÀrdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger pÄ enenkÀtundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur SCA Packaging anvÀnderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan anvÀndas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna pÄ SCA Packaging.Slutsats: UtifrÄn litteratur och empiri har det framgÄtt att SCA Packaging tillstor del inte anvÀnder BSC pÄ det sÀtt som den teoretiskareferensramen föreslÄr.
Grad av individualitet i belöningssystem : Varför Àr det mer kollektivt?
Bakgrund: MÀnniskor har olika preferenser och dÀrför triggas vi igÄng av olika saker. En belöning som motiverar en person kan dÀremot vara demotiverande för andra. DÀrför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sÀttet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som Àr helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill fÄ fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som Àr mer kollektivt Àn individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer pÄ tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras pÄ en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillÀmpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vÄr modell som visar vilka faktorer som kan pÄverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som pÄverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jÀmförande fallstudie i vÄr undersökningsprocess.
Motiverande faktorer - En studie om fastighetsmÀklarens motivation
Tidigare forskning har visat att det Àr vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och sÄledes Àr ett mÄste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstÄ (Herzberg, 1966). Vidare Àr det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie Àr vilka faktorer ökar fastighetsmÀklarens motivation? Syftet Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmÀklarens motivation genom att jÀmföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrÀmjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer Äsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke frÄn chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön.
Balansen mellan formell och informell ekonomistyrning: tvÄ fallstudier av smÄföretag i födelse- och tillvÀxtfasen
Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.
Urvalsprocessen och sammansÀttningen av SRI-fonder
Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste Ären, men metoderna bakom sammansÀttningen av dessa fonder skiljer sig Ät. Fem metoder som kan anvÀndas för detta Àr; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hÄllbara fonder. Hur dessa metoder anvÀnds och kombineras kommer att pÄverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den hÀr uppsatsen undersöker vi vilka metoder som anvÀnds vid sammansÀttningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig Ät frÄn konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannÀmnda metoder för sammansÀttning av SRI-fonder. Negativ screening Àr av dessa metoder den mest anvÀnda bland fondbolagen.
Relationen mellan prokrastinering och upplevd stress : Effekter av cognitive behavioral stress management i stor grupp hos sjuksköterskestudenter
Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.
Kvalité i lastbilstillverkning, men vilket brÀnsle körs det pÄ?
Kosten Àr en viktig komponent som pÄverkar mÀnniskans hÀlsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dÄlig kosthÄllning vid jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hÀlsa samt har som mÄlsÀttning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden Àr beroende av att produktionspersonalen hÄller ett visst tempo och koncentration. Det Àr följaktligen viktigt att arbetarna Àr vÀlmÄende och fÄr i sig ett gott nÀringsintag pÄ regelbundna tider.Syftet Àr att kartlÀgga mÄltidsordning och kostkvalitet, gÀllande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.
?Fotbollen Àr det jag brinner för? : En kvalitativ intervjustudie om elitfotbollsspelares vardag
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka unga elitfotbollsspelares förhÄllningssÀtt och instÀllning till sin elitsatsning.FrÄgestÀllningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och ÄterhÀmtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina förÀldrars nÀrvaro och reaktioner pÄprestation?? Vilka förutsÀttningar upplever spelarna finns för att uppnÄ sina mÄl?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, dÀr sammanlagt sex spelare frÄn tvÄ av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrÄn att de Àr framstÄende i sin Äldersgrupp och studerar pÄ ett fotbollsgymnasium. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrÄn Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att förÀldrarna har en stor betydelse för spelarna.
Möjligheter och begrÀnsningar i Reggio Emiliainspirerade förskolors estetiska verksamhet
Denna uppsats Àr en undersökning av barns möjligheter och begrÀnsningar i förskolans ateljéer. Syftet Àr att synliggöra och problematisera förestÀllningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gÀller sÀrskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag sjÀlv arbetar som bildlÀrare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet bestÄr av fÀltanteckningar frÄn en pedagogisk nÀtverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna frÄn det nÀtverket.