Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka ungdomarnas egen syn på lärande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar på tinget.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer.

SammanfattningDetta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen..

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.