Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet.

Elevinflytande har sedan länge skrivits med på olika sätt i den svenska skolans läroplaner. I dagens läroplan har det en given roll men ändå signalerar elever att de inte har så mycket att säga till om. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gällande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har även olika syn på elever och lärande förändrats. Därför behandlar även denna studie ämnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lärandeteorier.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på inflytande. Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilket inflytande elever i år sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera på elevers uppfattningar på grund av bristen på forskning inom detta område.En förundersökning genomfördes i form av enkäter för att kartlägga elevers intresse, för att sedan genomföra två gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande på musikundervisningen men att det är läraren som begränsar inflytandet vid lektionstillfällena. Det finns inslag av populärmusik som man under lektionstillfällen diskuterar och analyserar tillsammans med musikläraren. Musikundervisningen leder enligt vår undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade även utanför skolans dörrar.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

I denna beskrivande studie undersöks vilka möjligheter de politiska sekreterarna i Region Skåne har att utöva politiskt inflytande. För att undersöka detta har vi utgått från tre maktforum. Information och bakgrundsmaterial har främst inhämtas genom samtalsintervjuer och en enkätundersökning. De politiska sekreterarna som intervjuats kommer från Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna ochVänsterpartiet. Detta för att visa hur det politiska inflytande skiljer sig mellan oppositions- och majoritetspartier.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är: Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande? Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha.Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.