Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare.Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker. Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att beskriva och förstå hur de äldre som befinner sig i ett beroendeförhållande upplever sitt subjektiva inflytande i vardagen på det särskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frågeställningar: Hur går de äldre tillväga för att skapa inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den äldre sitt inflytande för att få sina behov tillgodoseddaMetod: Vår studie bygger på tio halvstrukturerade intervjuer med äldre på två särskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinära förhållningssätt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jämförts och teoretiserats med hjälp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vår studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur våra informanter upplever sitt inflytande.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och ge en förståelse för förhållandet mellan gymnasieelevers inflytande och lärande inom engelskaundervisningen. Genom enkätundersökning har elever som läser Engelska A, -B, och -C på gymnasienivå tillfrågats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, läromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lärande påverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer något allmänt rådande förhållande mellan elevers inflytande och lärande, då elevernas lärande generellt påverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. Lärarnas teoretiska utgångspunkter, det vill säga den teori om lärande som läraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. Då vi i våra resultat kan uttyda en viss tendens i att lärarna växlar teoretisk utgångspunkt i olika situationer, kan det vara så att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..