Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, handlande och Beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom Beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och Beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i Beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid Beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Den politiska målsättningen är att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig på acceptans och förståelse för olika särintressen. Därför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje län för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen består av olika särintressen som ska besluta i frågor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den här uppsatsen har undersökt Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Dalarnas läns delegationsprotokoll vad gäller Beslutsfattande angående björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det är jakt- och viltvårdsintresset, rennäringen och naturvårdsintressets Beslutsfattande som har valts ut för granskning på grund av deras olika preferenser.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och Beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt Beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemålet mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första världskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frågan om varför Sverige valde att hänskjuta ärendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgångspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande därefter. Erik Palmstierna var behörigt statsråd i frågan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt Beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna påverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först är genom mänsklig tolkning som ett skeende kan få betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom Beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och Beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt Beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

This study examines how farmers certified by KRAV face proposed regulations on organic soils put forward by KRAV economic association among others, and how they are affected economically. These soils are, from an environmental perspective, interesting as a target for production regulations as they cause greenhouse gas emissions through decomposition of organic material when cultivated. The regulations advocate that organic soils should be grown with pasture where soil cultivation is only allowed every fith year which implies that possible adjustments of cultivation have to be made in order to fulfill the regualtions. Collection of data have been made through a questionnaire sent out to 574 farmers certified by KRAV. The answers have been analysed using a decision making model and statistical findings suggest that proportion of organic soils, type of production, economic conditions and farmers? goals and values have an influence on whether the regulations and potential cultivation adjustments have been considered or not.

Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt Beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt Beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att beskriva samt analysera styrningen av strategisk implementering pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa. Syftet a?r dessutom att fo?rklara och fo?rsta? styrning utifra?n begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, Beslutsfattande och strategisk implementering.Teoretisk referensram: Studiens huvudomra?de a?r styrning av strategisk implementering. Fo?r att beskriva styrning har vi brutit ner styrning till begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, Beslutsfattande och strategisk implementering.

Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori.De frågeställningar jag valt att behandla är:? Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?? På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten?För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats.Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller Beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen..

Beslutsfattande är den viktigaste av alla ledningsaktiviteter. Syftet med denna studie är att undersöka hur befälhavare upplever beslutprocesserna ombord och i den omgivande organisationen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med tre befälhavare. Intervjuer valdes för att kunna lyssna till intervjupersonernas upplevda värld och de har varit semistrukturerade, som stöd har en intervjuguide använts. Det går i den här formen att följa trådar eller infall men också att gå tillbaka och förtydliga.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för Beslutsfattande.Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer.