Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i Beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i Beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja Beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och Beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och Beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av Beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt Beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska Beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen..

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers Beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för Beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt Beslutsfattande och Maktutövat Beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade Beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

Antalet intranät växer ständigt, samtidigt som allt fler människor känner att de inte kan ta till sig all den information som de erhåller. Intranäten innehåller en mängd användbar information som alla anställda kan ta del av. För att kunna använda intranätet effektivt krävs det att användarna sorterar bland all den information som finns på intranätet. Med hjälp av användarprofiler kan detta ske på ett enkelt sätt. Syftet med detta arbete var att behandla frågan om användarprofiler kan bidra till att bättre beslut tas genom att information overload reduceras.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för Beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010. Intervjuerna analyserades med textkondensering i fyra faser enligt Malterud. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades följande fem kategorier som visar hur intensivvårdssjuksköterskorna beskrev sitt resonerade och agerade vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: kliniska observationer och mätningar, användning av dokumentation, interaktion med vårdpersonal, traditionell handläggning och medvetenhet om risker.

Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt Beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid Beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, handlande och Beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.