En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

I de allra flesta lÀnder regleras redovisningen pÄ ett eller annat sÀtt. Det finns dock ingenting som visar pÄ vilket sÀtt som Àr mest lÀmpligt nÀr det gÀller att framföra en rÀttvisande bild av en verksamhets ekonomiska situation till dess intressenter. Om en situation Àr komplex vilket kÀnnetecknas av svÄrigheter att fÄ en helhetsbild av situationen och osÀkerhet rÄder dÄ situationen Àr svÄrhanterlig och riktlinjer, rekommendationer samt praxis saknas kan en rÀttvisande bild bli svÄrt att förmedla. Stadsomvandlingen av Kiruna Àr en komplex situation dÄ frÀmst för att det i Sverige aldrig hanterats en liknande situation men ocksÄ pÄ grund av att situationen bland annat berör mÄnga olika omrÄden. En fallstudie dÀr syfte Àr att beskriva och analysera utmaningarna inom kommunal redovisning i komplexa situationer genomfördes.

AbstractDetta Àr en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 mÀn och 32 kvinnor. De fick genom ett frÄgeformulÀr svara pÄ frÄgor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriÀrbeslut (44 %). Delar av frÄgeformulÀren kodades sedan utifrÄn kategorier frÄn en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Den hÀr uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de tvÄ begreppen pÄverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete Àr att belysa hur stress pÄverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stress pÄverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande stÀllningar. Med den hÀr uppsatsen vill författaren ge en större förstÄelse för hur stress pÄverkar officerare nÀr de ska fatta beslut. Det hÀr ska genomföras genom att besvara följande trefrÄgestÀllningar: Vad Àr stress? Vad Àr ledarskap? Hur pÄverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen Àr att idag talas det om att stress pÄverkar oss mer Àn vad den gjorde förr.

Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat mÄnga ÄskÄdare genom Ären, kanske framförallt pÄ grund av filmernas sÀrprÀglade komposition och bildsprÄk. HÀr arbetar han grÀnsöverskridande med orörlig kamera, lÄnga tagningar och djupfokus. SjÀlv stÄr han med övertygelsen att en enda bild kan berÀtta sÄ mycket mer, och dÀrmed göra allt anvÀndande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson anvÀnder sig av grundar sig pÄ vad han sjÀlv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den hÀr uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildsprÄkliga inriktning som han har i förhÄllande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studier och arbete. Studiens syfte Àr Àven att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Författarna stÀller sig följande frÄgor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gÀllande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning? Studiens valda metod Àr en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i Ärskurs tre. Studiens resultat Àr att gymnasieungdomar vill fatta beslut pÄ egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Under de senaste Ären har webbplatser blivit allt mer komplexa och informationen som ska visas och hanteras allt större. För att underlÀtta hantering och administration av dessa system har mÄnga CMS-system vuxit fram. Dessa system kan skilja sig mycket betrÀffande pris och funktionalitet, allt frÄn mindre open source system till stora komplexa kommersiellt drivna system. Detta arbete bygger pÄ att skrÀddarsy ett CMS-system för administration och hantering av innehÄll pÄ diverse artist sidor, som hanteras av ett medieföretag. Systemet anvÀnder tekniker som JavaScript, PHP, MySQL som grund för dess uppbyggnad.

This study examines how farmers certified by KRAV face proposed regulations on organic soils put forward by KRAV economic association among others, and how they are affected economically. These soils are, from an environmental perspective, interesting as a target for production regulations as they cause greenhouse gas emissions through decomposition of organic material when cultivated. The regulations advocate that organic soils should be grown with pasture where soil cultivation is only allowed every fith year which implies that possible adjustments of cultivation have to be made in order to fulfill the regualtions. Collection of data have been made through a questionnaire sent out to 574 farmers certified by KRAV. The answers have been analysed using a decision making model and statistical findings suggest that proportion of organic soils, type of production, economic conditions and farmers? goals and values have an influence on whether the regulations and potential cultivation adjustments have been considered or not.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.