Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ mellanchefens arbetssituation, och vad det Àr som pÄverkar denna. Mellanchefers arbete Àr som vi ser det vÀldigt hÄrt pressat. De ska dels föra ledningens mÄl och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de Àven kunna leda det dagliga arbetet pÄ sektionen. Detta innebÀr en hög arbetsbelastning pÄ grund av mÄnga direktrapporterande medarbetare.

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstÄnd Àr ofta mycket komplexa, och dÄ intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsmiljö Àr stressfull och med ett högt tempo Àr det viktigt att intensivvÄrdssjuksköterskan upplever att hon har tillrÀcklig kompetens för att kÀnna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förÀndringsarbete dÀr arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvÄrdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsÀkerheten för intensivvÄrdspatienter. En kvantitativ metod har anvÀnts med enkÀter som underlag för att fÄ fram resultatet. EnkÀterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto lÀngre intensivsjuksköterskorna arbetat pÄ en intensivvÄrdsavdelning sÄ pÄverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) Ă€r kanske mest förknippad med leveranser som kommer rĂ€tt i tid och att rĂ€tt sak skall vara pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle vid rĂ€tt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha nĂ„gra lager. Även kanban Ă€r förmodligen rĂ€tt kĂ€nt. Allt detta Ă€r delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer Ă€n bara detta. Det finns bland annat Ă€ven en mĂ€nsklig bit inom JIT, som handlar om hur mĂ€nniskorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhĂ„llandet till JIT. Dessa mĂ€nskliga bitar Ă€r inte lika uppmĂ€rksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de Ă€r nog sĂ„ viktiga i alla fall.

 Fortum Distribution som ingÄr i Fortumkoncernen ansvarar för elförsörjning till kund. Uppgiften med detta examensarbete Àr att skapa en applikation i syfte att visa hur man kan anvÀnda GIS (Geografiska Informationssystem) för att korta ned instÀllelsetiden vid strömavbrott. Den 1/1 2006 infördes en lagreglering (Ellagen, kap 10, § 9-16) om avbrottsersÀttning, dÀrför vill energibolagen minska avbrottstiden sÄ mycket som möjligt, bland annat genom att korta ned instÀllelsetiden. Analyser som baseras pÄ NVDB-data, ska göras för att pÄvisa nyttan med GIS hos Fortum Distribution. Examensarbetet avgrÀnsas geografiskt till Fortums Distributions koncessionsomrÄde i VÀrmlands lÀn, den del av VÀstra Götalands lÀn som tidigare var Skaraborgs lÀn samt Bergslagen. Genom att skapa en databas innehÄllande attribut och domÀner, vÀgdata frÄn NVDB samt Fortum Distributions data, lÀggs grunden som instÀllelsetiden ska berÀknas frÄn.

Genom att samarbeta med andra aktörer pÄ marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemÄl genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den vÀxande nÀtverksbildning som mÄnga företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnÀtverk Àr en typ av företagsnÀtverk som bestÄr av ett antal smÄ eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar pÄ en begrÀnsad geografisk yta och mÄlet med nÀtverket Àr att uppnÄ specifika affÀrsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnÀtverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansÀttning kan pÄverka nÀtverkets framgÄng.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de empiriska data som rör affÀren? Hur ser aktörerna pÄ affÀren? Vad innebÀr aktörernas förestÀllningar för affÀren? Syfte: Syftet Àr att utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar belysa affÀren mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och dÀrmed hjÀlpa affÀrens aktörer att inse vad som krÀvs för att affÀren skall bli lyckosam.

Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Investeringsbedömning Àr inte bara kalkyleringar och berÀkningar. MÀnniskor pÄverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan dÀrmed styra processen mot sina egna mÄl. Studien fokuserar pÄ ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena VÀnersborg. Investeringsprocessen, frÄn planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

Bakgrund - Det palliativa skedet av cancer Àr förenat med en stor komplexitet. Enligt tidigare fallstudier kan patienten uppleva brister i kommunikationen vid det palliativa skedet och Àven uppleva en frustration över att inte förstÄ meningen i vÄrdpersonalens handlingar och agerande. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna förbÀttra och förebygga denna frustration och bristande kommunikation behövs en större förstÄelse för hur vÄrdpersonalen arbetar i det palliativa skedet av cancersjukdom. Trots pÄvisad problematik och betydande utmaningar för vÄrdpersonalen i det palliativa skedet fanns det vÀldigt lite skrivet om strategier och arbetssÀtt vid palliativ cancervÄrd. Syfte- Föreliggande studie syftar till att belysa strategier och arbetsÀtt som vÄrdteamet talar om att de anvÀnde sig av i vÄrdarbetet för att stödja och hjÀlpa patienten att hantera sin vardag med livshotande sjukdom.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.