Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomÀnen. COCOM Àr en modell som kan anvÀndas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen Àr begreppet kontrollnivÄ vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och pÄverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger pÄ det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivÄer i COCOM till flygledningsdomÀnen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

För att förklara varför smÄföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie pÄ fyra smÄföretag dÀr Àgaren Àven Àr företagsledare. Detta för att vi förvÀntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgÄ frÄn teorier rörande beslutsprocesser, risk, osÀkerhet, lÀrande och kapitalstruktur belyser vi vilka övervÀganden och faktorer som pÄverkar de finansiella besluten i smÄföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut Àr beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Samtidigt som informationsteknologins anvÀndning ökar i samhÀllet riktas idag dessvÀrre för mycket fokus pÄ sjÀlva tekniken och anvÀndarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om anvÀndarna sjÀlva inte varit med i processen att ta fram ett lÀmpligt system i verksamheten. DÀrför Àr anvÀndarinvolveringen en viktig aspekt nÀr det kommer till systemutveckling.Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgÄng av information Vilket stÀller krav pÄ att informationen behandlas och hanteras pÄ ett effektivt sÀtt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information Àr att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sÀtt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrÄn information Àr att anvÀnda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Utvecklingen inom informationsteknologi (IT)-omrÄdet har gjort det möjligt för företag att distribuera tjÀnster och mjukvara via webben, enligt affÀrsmodellen Software as a Servie (SaaS). Det har dessutom visat sig att det finns ytterligare vinst att göra för sÄvÀl konsumenter som leverantörer av dessa verktyg om de kan distribueras utan omfattande implementeringsaktiviteter och utbildning. DÀrför vill man uppnÄ en hög grad av self-service i applikationerna.AffÀrsprocessföretaget Barium AB har uppmÀrksammat denna potential hos SaaS-produkterna och hyser en önskan att implementera self-servicetÀnket i deras produkt ?Barium Live!?. DÄ den forskning som finns rörande design av self-serviceprodukter i huvudsak handlar om enkla system av kiosk- och automattyp har de tagit initiativ till detta arbete för att reda ut vilka designimplikationer self-serviceaspekten har för mer komplexa applikationer.

SÀnkgnistning Àr en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige anvÀnds av bÄde smÄ och stora verkstadsföretag. Metoden anvÀnds i syfte att framstÀlla geometriskt komplexa detaljer, frÀmst ur hÀrdat stÄl. Dessa detaljer anvÀnds vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebÀr att kunderna anvÀnder en eller fler detaljer, som producerats med sÀnkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande Àr att kunder anvÀnder sÀnkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar mÄnga produkter per sÀnkgnistdetalj.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrÄgasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenprÀglar mÄnga investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtÀnkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenÀgenhet pÄverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för sÄ kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantÀnkas pÄverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion Àr att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förvÀntningar, dÄ riskbenÀgenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Personer som saknar förmÄga att uppleva emotioner tar sÀmre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer Àr förÀndringar i kroppens inre tillstÄnd som upptrÀder dÄ vi stÀlls inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion Àr att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lÀr vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som nÄgonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Rekrytering och urval Àr huvudtemat i denna studie, vilken belyser rekryteringsföretags tillvÀgagÄngssÀtt vid urval till chefspositioner. Urvalsprocessens bestÄndsdelar behandlas i kontexten av signifikans nivÄ och tillÀmpningsgrad för bedömning och beslutsfattande vid rekrytering. Urvalsförfarandet kan enligt redovisade perspektiv utgöra en kÀlla till förlorad konkurrenskraft nÀr tillvÀgagÄngssÀttet leder till bristande överensstÀmmelse mellan individ och organisation. Med kunskap och erfarenhet om urvalsförfarande kan dock tillvÀgagÄngssÀttet simplifieras. DÀrav presenteras en exemplifiering av rekryteringsföretagens förfarande, vilken Àven kan anvÀndas för att identifiera framgÄngsfaktorer vid rekrytering.

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera hur EVA anvÀnds pÄ ett företag som KÄKÄ AB. Vi studerar Àven vilka motiv och möjligheter som kan förklara hur KÄKÄ AB förhÄller sig till EVA och vilken relevans EVA har pÄ de olika nivÄerna i företaget. Vi har genomfört en fallstudie pÄ KÄKÄ AB dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer gjorda med ekonomidirektören och den administrativa försÀljningschefen dÄ vi ansÄg det intressant att pÄ djupet studera relationen till en försÀljningsavdelning. Analys och diskussion sker hela tiden med den teori som behandlar EVA i bakgrunden. Det resultat vi kom fram till blev att det pÄ ledningsnivÄ kan vara fördelaktigt att anvÀnda sig av EVA dÄ det lÀttare kan ge en bild av hur vÀrdeskapande sker i företaget och dÀrmed understödja beslutsfattande i organisationen.