Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska Beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska Beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina Beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna Beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i Beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvärvetenskapligt område. Det går dock ändå att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhållningssätt, något som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken självt. Någonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. Någonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fältet. Hur beskrivs då landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjälp av fyra teoretiska perspektiv.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på Beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa ? Gud.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers Beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras Beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsBeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnå en förskola för alla med särskild tonvikt på specialpedagogisk handledning. Studien söker svar på följande frågor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgång i en livsvärldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med en reflexiv och öppen inställning använts. Detta för att få information om rektorers egna tankar och reflekterande förståelse om sig själv och sin omvärld med så lite påverkan från intervjuarna som möjligt.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas Beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt Beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.