Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas Beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

I en miljökonsekvensBeskrivning, MKB ska en Beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en Beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser.

Environmental impact and management of energy is a highly topical issue in today's society. Climate impact must be reduced. The Government has set a target to reduce energy consumption in buildings by 20 % by 2020 and 50 % by 2050 compared to the energy use in 1995.With this in mind, we chose to examine how property owners can work on improving energy efficiency in existing apartment buildings. We also wanted to investigate profitability of different increasing energy efficiency measures and the calculation methods and the risk assessment performed by such investments. To tie in with government objectives, we also saw the possibilities of achieving these goals.20 companies were interviewed, of which 14 were property owners and 6 were consulting firms that works with energy efficiency.

SAMMANFATTNINGDen här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågorsom ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

SammanfattningDetta examensarbete har skrivits av Rune Bolin och Mattias Lindberg. Båda läser på lärarprogrammet vid Uppsala universitet och ämnar ta examen för grundskolans senare år och gymnasiet.Arbetet har behandlat orientalism och eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medfört. Studien tar avstamp i teorier om orientalism och eurocentrism. Utifrån dessa har representationer av hinduism undersökts med hjälp av en diskursanalytisk metod. Syftet är att undersöka läroböcker och dess Beskrivning av hinduism och om denna framställning har förändrats över tid, samt att synliggöra det meningserbjudande som ges i de valda läroböckerna.Analysen har synliggjort tre teman i de läroböcker som har undersökts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets Beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk Beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans Beskrivning av en analysmetod.

Bakgrund I kompetensBeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) går att läsa: ?Sjuksköterskans arbete ska ? bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet ??. Detta innebär i praktiken att evidensbaserad omvårdnad (EBN) borde genomsyra all omvårdnad. Så är dock inte fallet och arbetet med att implementera EBN i vården bör intensifieras. För att möjliggöra detta krävs ett förändringsanpassat ledarskap.Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vad som hindrar och vad som skapar möjligheter för användning av omvårdnadsforskning och evidensbaserad omvårdnad med ett särskilt fokus på ledarskapsfunktionen.Metod Studien är en litteraturöversikt beståendes av 10 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.