FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvÀndning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta Àr sannolikt orsakat av stÀndigt ökande energipriser, ökad beskattning, hÄrdare regelverk samt ett fokus pÄ negativa miljöfaktorer i samband med energianvÀndning.Det Àr ocksÄ vÀrt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhÄllandevis lÄga elpriser, jÀmfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (dÀr situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation dÀr svensk industri har utvecklats med begrÀnsad medvetenhet om sin egen energianvÀndning och med en lÄg total effektivitet (Äterigen i jÀmförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för mÄnga industrier, med syfte att sÀnka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga pÄ den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmÀrkt affÀrsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjÀnster, alla relaterade till anvÀndning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvÀndningen utförs vanligtvis en energikartlÀggning i syfte att kartlÀgga ett företags nuvarande energianvÀndning och rekommendera ÄtgÀrder för energieffektivisering.PÄ begÀran av Dalkia har detta examensarbete haft som mÄl att analysera deras energikartlÀggningsmetod för att hitta svagheter och föreslÄ förbÀttringar.

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan Är 2001 och kostar samhÀllet enorma summor pengar varje Är. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skÀrpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmÀlda ekobrottet Àr bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.Bokföringens riktighet Àr mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt tvÄ syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svÄrt för den redovisningsskyldige att hÄlla sig uppdaterade pÄ alla lagar och regler dÄ bokföringslagen har karaktÀren av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme dÄ detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istÀllet hÀnvisas till god redovisningssed.

Den internationella brottsligheten Àr idag vÀrldsomfattande. Den svarta sektorn har lÀnge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa nÀringsidkare riskerar att konkurreras ut frÄn kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försÀmrar konkurrensen i samhÀllet. För varje Är mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintÀkter varav en stor del Àr direkt hÀnförlig till avsiktligt skattefusk. Detta Àr ett stort problem som pÄverkar Sveriges vÀlfÀrd.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Under lÄng tid har tvÄ olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn pÄ syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagslÀget ett behov av att fÄ en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jÀmförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag frÄn IASB om att införa ett nytt sÀtt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.