Bakgrund Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen. SyfteAtt beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel. MetodSom metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år.

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters möte med och erfarenheter av att behandla patienter i vuxen ålder med diagnosen fetma. Studien genomfördes genom intervjuer av åtta sjukgymnaster i Norrbottens län. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier. Sjukgymnasternas erfarenheter av möten med patienter som har fetma, sjukgymnasters erfarenheter av samverkan med andra yrkesgrupper och sjukgymnasters erfarenheter av behandling av patienter med fetma. Resultatet visade att det var sällan som sjukgymnasterna fick en remiss med diagnosen fetma men att de trots det hade erfarenhet av att möta patienter med fetma i samband med att patienterna sökte sjukgymnast för besvär i rörelse och stödjeorganen.

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö.

Diagnostiseringen av tennisarmbåge anses som enkel men dess orsak är omdiskuterat därför är tillståndet känt för att vara svårbehandlat. Tre kända förklaringsmodeller är inflammation, degenerativa förändringar samt smärttillstånd och det finns över 40 olika metoder för att behandla patienter utifrån dessa. Enligt tidigare publicerad evidens är det fortfarande oklart vilken som är den bästa behandlingsmetoden för detta tillstånd vilket gör det intressant att undersöka den beprövade erfarenheten inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka primärvårdssjukgymnaster upplevda effekt av olika behandlingsmetoder för tennisarmbåge utifrån beprövad erfarenhet. Metod: En kvantitativ enkätundersökning genomfördes hos 48 primärvårdssjukgymnaster runt om i Sverige.

SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning.

BakgrundVi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård.MetodEn kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Patienter på intensivvårdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstånd är ofta mycket komplexa, och då intensivvårdssjuksköterskans arbetsmiljö är stressfull och med ett högt tempo är det viktigt att intensivvårdssjuksköterskan upplever att hon har tillräcklig kompetens för att känna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förändringsarbete där arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvårdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsäkerheten för intensivvårdspatienter. En kvantitativ metod har använts med enkäter som underlag för att få fram resultatet. Enkäterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto längre intensivsjuksköterskorna arbetat på en intensivvårdsavdelning så påverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård ochdet är först under senare år som användandet brett ut sig överlandets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingengått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väletablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökandepatienters turordning och ett effektivt triagesystem visar påmånga fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur gestill de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut omen patients triagenivå kan vara en svår uppgift försjuksköterskan.