Titel: Den välutbildade och erfarna företagaren ? Myt eller sanning? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Johan Lindberg & Andreas Toresson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014 ? maj Syfte: Många företag föds årligen, men endast en del av dessa blir framgångsrika och cirka en tredjedel av företagen har lagts ner inom en treårsperiod. Därför var intresset att undersöka varför vissa företag blir framgångsrika. Detta med hjälp av tre faktorer som kan anses påverka hur framgångsrikt ett företag blir. Dessa faktorer var utbildningsnivå, tidigare erfarenhet och uppstartsmotiv hos företagsgrundaren.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Personer med demenssjukdom är den dominerande gruppen inom särskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svår demens och att beskriva omvårdnadspersonals förväntningar på användning av sjukgymnastens kunskapsområde för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med vardera två underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tålamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstå och bli förstådd och Att behålla och stödja förmågor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det är tungt men det går att söka professionell hjälp och Att ha arbetsglädje.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ?de anhörigas sjukdom?. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen.

Hypertoni beskrivs vara en riskfaktor bland annat för hjärtkärlsjukdomar som tenderar att öka och patienter med hypertoni når i allt större utsträckning inte behandlingsmålen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare studier har visat att distriktssköterskeledda hypertonimottagningar med strukturerade strategier har haft positiv effekt för patienter med hypertoni, men inte beskrivit vilka stödjande insatser som distriktssköterskorna utför. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att bedriva stödjande insatser vid en hypertonimottagning inom primärvården. Urvalet bestod av fyra distriktssköterskor som bedrev hypertonimottagning i primärvården. Materialet till pilotstudien samlades in via intervjuer.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Mat är en central del i våra liv. Att få uppleva matglädje och dela en måltid med andra människor har stor social betydelse för oss. För en person som har allergi eller annan överkänslighet kan det vara svårt att uppleva detta. Allergi, astma och överkänslighet är idag ett växande hälsoproblem.Syftet är att få en förståelse för hur lärare i hem- och konsumentkunskap hanterar och arbetar kring allergier i undervisningen. Den metod som valts är kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i ämnet hem- och konsumentkunskap.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Problem: De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande. Metod: För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer.