When nursing human patients during hospitalization, the nurse is the one responsible. The nursing is controlled by different models of nursing and careplans, shaped by every patient?s individual needs. This is to guarantee the quality of the care. The veterinary nurse is not ultimately responsible for patient care.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Swedish healthcare is in continuous need of cost savings and efficiency improvements in order to meet the increased demand for care. The theories of lean, developed from the industry, are applied more frequently on healthcare systems to increase effectiveness and reduce waiting times in patient processes. However, some processes seem to be more successful in their lean implementation than others. In this thesis, factors influencing flow efficiency in lean healthcare are examined. Through interviews with the top executive board at Capio St Göran's hospital, data is collected in order to analyze reasons for success.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Background: Relatives are those persons who are closest to the patient, regardless of relationship and included into the patient´s life world. When a person is in a palliative stage this affects not only the patient but also the relatives, as it implies such a big change in life for all. The nurse has an important role for both the patient and the relatives. Aim: The aim is to highlight the relative´s needs of support for palliative care. Method: A literature review based on previous research. Ten articles were found, nine with a qualitative approach and one with both qualitative and quantitative approach. Results: The analysis resulted in six themes, these were the result of the study. The six themes were, ?to be seen an confirmed?, ?good communication?, ?continuous information?, ?availability and continuity?, ?to participate? and ?to share responsibility with the staff?. Conclusion: As a nurse we come in contact with relatives of patients in a palliative setting in any form.

Background. Anesthetic-related death in small animal anesthesia is about ten times more common than in human anesthesia. Recent research identifies the early postoperative period as particularly risky and highlights the need for regular and careful monitoring of the veterinary patient during this period. Objective. The aims of this study were to investigate whether there are standard procedures in terms of regulated routine patient observations and record-keeping during the early postoperative period at Swedish veterinary clinics, and if there are any guidelines for monitoring the veterinary patient during recovery. Methods. A small survey including ten Swedish veterinary clinics was carried out as well as a literature review. Results.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Denna undersökning har studerat ett lätt infanteriförbands användning av kombinerad bekämpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som påverkade möjligheten till kombinerad bekämpning p.g.a. operationens amfibiska karaktär. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments två bataljoner som under Falklandskriget utkämpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har använts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekämpningens tre principer.

Background: A patient undergoing surgery will meet many caregivers in different settings pre-, intra- and postoperative in the surgical pathway. Lack of communication is a common digression and the handoff is such an occasion. The purpose is to describe current knowledge about the patients´ right to safe care perioperative. The study is a systematic review (pilot). Result: The handoff was informal, unstructured and inconsistent.

Background: One of the main concerns related to medical therapy is non-compliance to drugs. More than half of all patients do not comply with prescribed medication. Non-compliance to drug therapy leads to unnecessary suffering for the patient and there are no easy solutions to the problem. In order to create understanding for the individual patient it is important that medical staffs are enlightened on the existing problems concerning this matter. Purpose: To describe factors that effect compliance to drug prescription.

In the care for the critically ill patient the next of kin is of great importance. Their support, love and care for the patient, increases the wellbeing and makes a connection to the patient?s normal lifeworld. For the next of kin to be able to be that support the next of kin needs to be helped to maintain the basic need of for example their sleep, food, hygiene and psychosocial support. The critical care nurse must see to the patient?s whole lifeworld which includes their next of kin.The aim of the study was to identify the resources available for the next of kin in intensive care units in Sweden.