Sökresultat:
1022 Uppsatser om Bemötande och handledning - Sida 61 av 69
Hur ser intresset & kunskapen ut kring handledning bland byggnadsarbetare inom Kattegattgymnasiets upptagningsomrÄde?
I Sverige Àr skolan en av de största arbetsplatserna dÀr det Àr av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det Àr arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lÀrare. Jag önskade Àven undersöka vilken betydelse de sÄg sig sjÀlva ha pÄintroduktionen. Mina frÄgestÀllningar var hur sker introduktionen av nyanstÀllda enligt rektorerna?Vilka Àr de uppfattningar som rektorerna har om vÀrdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.
Bokföringsskyldigheten - En ny definition av redovisningskvalitet : En kvantitativ studie som kartlÀgger samband till redovisningskvalitet för att motverka intressenters konkurskostnader
Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.
Produktutveckling av lÄscylinderadapter
Detta examensarbetet har utförts i samarbete med företaget BXB Industrial Fittings och med handledning frÄn Jönköpings Tekniska Högskola.Uppdraget Àndrades under projektets gÄng, dÀrför beskrivs genomgörandet i rapporten i tvÄ delar dÄ vissa moment gjordes tvÄ gÄnger. FrÄn början bestod uppdraget i att utveckla ett lÄs för maskinskyddsgaller, men Àndrades till att istÀllet utveckla adaptrar för oval- och PZ-cylindrar sÄ att de enkelt kan monteras i det tidigare nÀmnda lÄshuset.Ovalcylindern Àr den lÄscylinder som Àr vanligast i Skandinavien, medan PZ-cylindern Àr den cylinder som Àr vanligast i övriga Europa. Problemet med dessa tvÄ lÄscylindrar Àr att de har olika dimensioner vilket gör att de inte kan monteras i samma lÄshus. Eftersom BXB:s lÄs sÀljs över hela Europa och kunder efterfrÄgar lÄs med samma funktion, men med olika lÄscylindrar anses en adapter som en bra lösning pÄ detta problem.DÄ författarna inte tidigare hade nÄgon erfarenhet av konstruktion av lÄs gjordes en grundlig patent- och marknadsundersökning för att skapa en bra grund för fortsatt arbete. Efter undersökningen startade författarna idégenereringsprocessen som resulterade i ett stort antal skisser pÄ olika lösningsförslag.
MatematiklÀrarnas undervisningsmetoder. En kvalitativ studie bland behöriga lÀrare i tvÄ kommuner med fokus pÄ individualisering,konkretisering, begreppsbildning och problemlösning
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.
Hembygdsundervisning i den svenska skolan : -Hur hembygden tog sig in i den svenska lÀroplanen.
Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera det före detta skolÀmnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av innehÄllsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lÀrarhandledningsböcker i Àmnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolÄren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har ocksÄ studerat de relevanta lÀroplanerna och det Àr Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har lÀst igenom Svensk LÀraretidning och Folkskolan Svensk LÀrartidning mellan Ären 1920-1963. Jag har gÄtt igenom mötesprotokoll frÄn det fjortonde svenska allmÀnna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.
En studie i lÀrare och elevassistenters uppfattningar om
elevassistentens yrkesroll och yrkesutövning
Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.
Hur ser den skriftliga kommunikationen mellan lÀrare och studerande ut vid distansundervisning i matematik för kommunal vuxenutbildning?
SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.
Barn i behov av sÀrskilt stöd i fritidshem.
Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne.
Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.
Chefens arbetsmiljö ? prÀglad av stort ansvar och ensamhet: Intervjuer med omrÄdeschefer inom Àldreboenden i Lidköpings kommun
SjukfrÄnvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsÀtter att öka och var femte chef inom Àldreomsorgen Àr sjukskriven, varav de flesta Àr lÄngtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den sÄ kallade omrÄdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsomrÄden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. AnmÀlningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket Àr en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsÀtts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmÀngd.
SÀrskolan, och sen dÄ...?: en studie om övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv
MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
De smÄ och stora intagna En kvantitativ studie som undersöker personalens uppfattning om mammornas, barnens och personalens förutsÀttningar pÄ anstalt
Denna uppsats behandlar Àmnet barn som bor pÄ anstalt tillsammans med sina mammor iSverige. Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett anknytnings- och systemteoretisktperspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn pÄanstalt. Detta med fokus pÄ förutsÀttningar för barnets utveckling, mamman i sin förÀldraroll,barnets relation till anhöriga pÄ utsidan samt personalens egna förutsÀttningar för att arbetamed barnen. Uppsatsen Àr gjord med ett bekvÀmlighetsurval hos personalen pÄ enkvinnoanstalt i GöteborgsomrÄdet dÀr ett projekt av Solrosen som Àr en del avfrivilligorganisationen Göteborgs RÀddningsmission pÄgÄr för att förbÀttra miljön förmammorna och barnen pÄ anstalten. Studien Àr utförd med kvantitativ metod med enkÀtermed likertskalor med frÄgor om instÀllning, barnens förutsÀttningar, förÀldrarollen, barnensförutsÀttningar för relationer med anhöriga samt Äsikter om deras egna förutsÀttningar för attarbeta med barnen pÄ anstalten.
Simulering av pneumatisk sÀnkborrhammare
Denna rapport utgör dokumentationen av ett examensarbete utfört pÄ Atlas Copco Secoroc i Fagersta under handledning av Maskinkonstruktions före detta universitetslektor HÄkan Wettergren och Fluid & Mekaniksystems professor Karl-Erik Rydberg och pÄ Atlas Copco Secoroc konstruktör Risto Wisakanto, avdelningschef Thomas Greijer, bÄda avdelning DTH, samt Secorocs utvecklingschef Lars Holmgren.  Arbetet syftar till att utveckla en simuleringsmodell vilken ska anvÀndas vid utveckling av pneumatiska sÀnkborrmaskiner. MÄlsÀttningen var att göra en sÄ bra modell som möjligt, en modell som skulle kunna anvÀndas vid utveckling av nya sÀnkborrmaskiner, och att stegvis förfina en i grunden enkel modell. Första modellen var dock lite för enkel och baserad pÄ teori för slutna system sÄ den gick inte bygga vidare pÄ utan det var enklare att göra en helt ny modell baserad pÄ teori för öppna system. Det var dock inte förgÀves att bygga den första modellen utan de geometriska villkoren som anvÀnts i den enkla modellen kunde ÄteranvÀndas i den mer avancerade som tack vare detta relativt snabbt kunde skapas. Den mer avancerade modellen ger vÀrden som stÀmmer mycket bra överens med mÀtresultat vid höga tryck, i detta fall 16 bar. Att modellen inte stÀmmer överens sÄ bra vid lÄga tryck kan bero pÄ flera saker, naturligtvis pÄ att faktorer som försummats kanske har stor inverkan vid lÄga tryck eller att mÀtvÀrdena helt enkelt Àr fel.
"Att sÄ frön" Specialpedagogens roll utifrÄn ett lÀrande- och organisationsteoretiskt perspektiv
Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrÄn ett lÀrande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebÀr att belysa och analysera hur specialpedagoger kan frÀmja lÀrares lÀrande om hur lÀraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer pÄ behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrÄn ett deltagarperspektiv, dÀr forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrÄn ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lÀrande organisation.
VĂRDIGHET I VARDAGEN - hur vĂ„rdpersonal upprĂ€tthĂ„ller demenssjukas vĂ€rdighet.
Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vÄrdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka pÄ mÄnga kliniker. UtifrÄn de demenssjukas nedsatta kognitiva förmÄga stÀlls dagligen stora krav pÄ personalens förmÄga att behandla dem med vÀrdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal upprÀtthÄller demenssjukas vÀrdighet i vardagliga omvÄrdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och tvÄ var kvantitativa. Resultat: För att upprÀtthÄlla demenssjukas vÀrdighet krÀvs kunskap om mÀnniskan bakom sjukdomen sÄsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.