Titel:Vad medarbetarna behöver: En motivationsstudie med Self-Determination Theory i blickfångetNivå:Kandidatnivå/C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Liselotte Moll & Jessica JohanssonHandledare:Lars EkstrandDatum:maj 2013Bakgrund:I denna studie undersöks de grundläggande psykologiska Behov som motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) har identifierat hos människan. Dessa är autonomi, upplevt kompetens och känslan av släktskap. SDT menar att tillfredsställs dessa Behov upplever individen en högre grad av motivation som utgår från människans inre drivkraft. Denna är stark och även mer svårpåverkad i jämförelse med motivation som påverkas av yttre faktorer så som exempelvis belöningar.Syfte: Syftet med denna studie är ta reda på i vilken grad samsyn råder mellan medarbetare i olika verksamheter gällande de tre grundläggande psykologiska Behoven, samt hur man med hjälp av denna information kan rikta sina insatser till medarbetarna för att öka motivationen.Metod: Det empiriska materialet har vi samlat in via en enkätundersökning inom ett fåtal olika verksamheter. Antalet respondenter i undersökningen uppgick till 87 stycken och utifrån data som vi fått fram har korrelationsanalyser genomförts för respektive Behov och verksamhet.Resultat & slutsats: Korrelationsanalyserna har visat att samtliga verksamheter har ett Behov där flest identifierade samband har påträffats och som är mer framträdande än övriga Behov.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i Behov av särskilt stöd har skolan en skyldighet att sätta in specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas och utvärde-ras kontinuerligt för att säkerhetsställa arbetets kvalitet. Tidigare studier visar på att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt på elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gång identifierats att vara i Behov av särskilt stöd fortsätter att vara det igenom hela sin skoltid är ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgångsrika specialpedagogiska insatser som underlättar för elever i Behov av särskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hämtar inspiration ifrån det sociokulturella perspektivet, där män-niskan ses som en social och historisk varelse som lär och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Patientdelaktighet i vården har visat sig resultera i förbättrade behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan få en fördjupad insikt i patientens livsvärld och förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans Behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bättre förutsättningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hälso- och sjukvård. Metoden var en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett Behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens Behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur förskollärare på föräldrakooperativ förskola uppfattar barn i Behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden är fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel där det finns många föräldrakooperativ.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett Behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella Behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva teorin om gerotranscendens och betydelsen inom omvårdnad. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: hur beskrivs gerotranscendens i litteraturen: vilken inverkan har kunskap om gerotranscendensteorin på vårdpersonal och hur kan teorin om gerotranscendens tillämpas i omvårdnadsarbetet för att stödja den gamla människan. Resultatet baserades på nio studier med kvalitativ och kvantitativ metod där följande huvudkomponenter inom gerotranscendens identifierades: kosmisk transcendens: ökat Behov av enskildhet, ökad känsla av samhörighet med tidigare generationer: svävande tidsuppfattning med Behov av att reflektera över sitt liv: ökat värde av små glädjeämnen: förändrade sociala Behov och ökad acceptans för sig själv och andra. Resultatet belyste vikten av att vårdpersonal betraktar tecken på gerotranscendens som ett normalt åldrande och som en process där äldre fortfarande utvecklades. Detta gjorde det möjligt för vårdpersonal att betrakta sitt eget och vårdtagarnas åldrande på ett mer positivt sätt.

Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka Behov de har.Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas Behov är gemensamma, som till exempel Behovet av toaletter, matställen och sittplatser.Hos turistresenärer kan även andra Behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större Behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer.

Hur hanterar datorvana personer små mängder elektronisk information? Vad händer när dessa människor vill åt information som finns sparad på något annat ställe än där den ursprungligen skrevs? Ett problemområde är bokmärkeshantering i webbläsare och ett annat är elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka Behov som finns kring webbaserad informationshantering. Därefter analyserades dessa Behov och genom itereringar togs en Behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptspråket PHP som grund.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Var tionde kvinna i Sverige beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid. Sjukdomen innebär att kvinnorna går igenom känslor som karaktäeriseras av kris. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur man stödjer dessa kvinnor i krisarbetet. Studien knöt an till Joyce Travelbees omvårdnadsteori och kristeorin enligt Johan Cullberg. Syfte: Att belysa inom vilka områden bröstcancerdrabbade kvinnor har Behov av stöd, i mötet med vårdpersonalen, för att krisarbetet ska underlättas.