Syftet med studien har varit att, analysera hur handläggare resonerar omkring varför människor med utländsk bakgrund är i Behov av långvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handläggare och klient relationer.Jag kommer även att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad på analys av material.Som metod har jag använt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berättelser. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av systemteori och begreppet: relation.Jag använder mig även av litteraturstudier. Min studie är baserad på ett positivt förhållningssätt. Är inte så kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhållande inom organisationen och politiska strömningar i samhället sätter gränser för den enskilde handläggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns Behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i Behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Introduktion: PET/CT är en relativt ny högteknologisk metod som främst används inom tumördiagnostik. Patienter med tumörsjukdom genomgår ofta många olika undersökningar som ett led i en utredning och/eller behandling. En högteknologisk undersökning kan vara skrämmande för patienter med tumörsjukdom och leda till ångest av flera anledningar, som oro över resultatet och osäkerhet över undersökningssituationen. Röntgensjuksköterskan har ett ansvar i att stödja och informera patienten utifrån patientens individuella Behov. Att få kunskap om PET/CT-tekniken och de upplevelser och Behov patienter med tumörsjukdom har, kan öka röntgensjuksköterskans möjlighet att bemöta dessa patienters specifika vårdBehov.

Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s Behov.

Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. På bara tjugo år har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invånare, varav många är barnfamiljer. Efterfrågan på bostäder i våra storstäder driver fram snabba planeringsprocesser. Den här uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i området upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens Behov. Intervjuer visar att föräldrarna allmänt sätter stort värde på närhet till både barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlätta i vardagen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:? Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika Behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och Behov, när inomhus-miljön utformas.

Anhörigas Behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammadesmycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering ochsorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomarvisar på att deras Behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudievar att få kunskap om vilka Behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilketsätt sjukhuspersonal kan möta Behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning iCINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De Behov de närstående angav somviktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialtoch i fortsättningen.

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett Behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta Behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett Behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har Behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes Behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser.Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars Behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.

Då möjligheten till åtkomst till Internet har ökat mycket de senaste åren med hjälp av 3G och andra lösningar har användare blivit mer och mer mobila och kan utföra stora delar av sitt arbete från hemmet eller under resor. Detta har satt tryck på marknaden att leverera lösningar som kan möjliggöra detta på ett säkert och användarvänligt sätt. Men även att göra det möjligt att leverera skräddarsydda lösningar för användarnas Behov. För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning behöver man veta vad företaget har för Behov, vad som finns implementerat i dagsläget och vad för tjänster som nyttjas av användarna. För att få reda på denna information behöver en analys av det befintliga systemet genomföras.

Syftet med vår studie är att få kunskap om och belysa socionomens roll inom den rättspsykiatriska vårdkedjan; sluten- och öppenvård. Vidare vill vi undersöka hur samverkan mellan den rättspsykiatriska vårdkedjan och andra aktörer fungerar samt hur socionomerna inom rättspsykiatrin resonerar kring patienternas Behov och det återfallspreventiva arbete som riktar sig till patienterna. Frågeställningarna som formulerats är följande: Vilka arbetsuppgifter har socionomerna inom den rättspsykiatriska vårdkedjan? Hur ser socionomerna på sitt uppdrag? Hur ser samarbetet ut mellan sluten- och öppenvården, samt med andra organisationer och myndigheter? Vilka Behov ser socionomerna hos patienterna och i vilken utsträckning tillgodoses dessa? Hur ser det brottspreventiva arbetet ut och hur hanterar socionomerna paradoxen mellan att kontrollera/straffa och vårda/stötta? För att besvara frågeställningarna har fokusgrupper använts, en kvalitativ metod som innebär att en grupp med flera personer intervjuas samtidigt. Ett induktivt förhållningssätt har använts och resultatet har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism, dramaturgisk rollteori och organisationsteori.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i Behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.