Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett Behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vår produkt. Produkten är ett material vars syfte är att underlätta för pedagoger att komma igång med pedagogisk dokumentation som arbetssätt för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett Behov för vårt material kan vi se i vår enkätundersökning som ger oss svar på både vilket Behov av produkten som finns och vilken typ av innehåll i ett sådant material som skulle vara till hjälp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svårigheter i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling vilket tyder på att ett Behov av ett material som underlättar arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare målgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn på dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i både rapporten och produkten.

Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets Behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra.

Molnapplikationer som DropBox har under de senaste åren blivit allt mer populära ocherbjuder anställda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att få en förståelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer användspåbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT är intressant förorganisationer där man önskar ha en bättre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förändra vid Behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anställda välja att skapa sinaegna regler och att man därför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande Behov kan organisationer behållakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende på Behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur användningsscenariotser ut på arbetsplatsen kontra hemma och vad det är för typ av resurser som behövsinom organisationen..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på Behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser Behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i Behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i Behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i Behov av palliativ vård.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av Behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Sverige är ett multikulturellt samhälle, vilket även avspeglas i vården där sjuksköterskor måste kunna möta Behov hos människor från olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan påverka omvårdnaden; närstående som problem och resurs; svårigheter att upprätthålla en god kommunikation och eftersträva bättre kunskap för att kunna möta individuella Behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvården, närstående sågs i vissa fall vara till besvär för personal och andra patienter men även som en resurs i omvårdnaden.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar några elever i Behov av särskilt stöd har om läxor. Uppfattas läxorna positivt och till en hjälp att klara skolarbetet bättre? Eller uppfattas läxorna negativt eftersom elevens svårigheter kommer i fokus? Vilka läxor uppfattas positivt/negativt? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som metod. Intervjutekniken som valts är halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Man kan utifrån studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om läxor delvis är beroende av elevens ålder.

Ett plötsligt dödsfall kan vara svårare att hantera för närstående än ett dödsfall som är förväntat. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vilka Behov närstående har efter ett plötsligt dödsfall. Litteratursökningen gav elva artiklar som analyserades och resulterade i följande sex kategorier: att få ett direkt mottagande, avskildhet och bekvämlighet: att få dödsbudet och möjlighet att ställa frågor: att få uttrycka känslor och få stöd: att få se kroppen: att få assistans innan hemgång och att få uppföljning. Resultatet belyste vikten av att en mellanmänsklig relation bör etableras med en utsedd sjuksköterska och att kommunikation är ett viktigt verktyg genom hela händelseförloppet fram till och med uppföljning. En slutsats är att det bör finnas ett utarbetat handlingsprogram för sjuksköterskor att ha som stöd i dessa situationer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort Behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens Behov, både pedagogiska och sociala..

Detta examensarbete är utfört på AB ORWAK i Sävsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall på ett säkert och smidigt sätt. Kunderna består enbart av andra företag. Arbetet är koncentrerat på endast sex utav företagets artiklar som ingår i olika grupper.För tillfället använder sig företaget utav inköpsmetoder som är baserade på intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att beräkna olika partiformningar och beordringssystem på de sex olika artiklarna både med ett jämnt fördelat Behov och med det verkliga fördelade Behovet.

Förändringstakten i samhället ökar dramatiskt och detta kan delvis förklaras av en ökad internationell konkurrens och stora förändringar inom teknologi och näringslivsstruktur. Detta har lett till att antalet företag ständigt ökar. Under senare tid har franchising blivit en alltmer populär företagsform jämfört med att vara egen företagare, särskilt bland kvinnor. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för om kvinnan som är franchisetagare har liknande bakgrund, personliga egenskaper, Behov och drivkrafter som kvinnan som är företagare. För att undersöka detta har vi gjort fallstudier av kvinnan som är företagare och av kvinnan som är franchisetagare.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare och fritidspedagoger anser att ett åtgärdsprogram är och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. Därför behandlas först och främst litteraturinnehåll som hoppas ge en förståelse av barn i Behov av stöd, åtgärdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgången framgår det olika aspekter om vad åtgärdsprogram är och vad det ska innehålla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vår ostrukturerade intervjuform.