Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ?Hur ser pedagoger på inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika Behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens Behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens Behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns Behov.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd och som uppbär stöd ifrån LSS har ett omvårdnadsBehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som också kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstånd bor ofta i en miljö som inte är utformad och planerad utifrån det Behov som deras funktionsnedsättning utgör.Syfte: Arbetets syftet är att beskriva brister i boende- och närmiljö för personer med AST, och att sammanställa hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbättringsarbete inom området.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt vars resultat består av tio artiklar. De är hämtade ifrån sökningar på databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar på ett resultat där miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstånd synliggörs. Arbetet visar också på förutsättningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstånd och vad det innebär att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett Behov av att förbättra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstånd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten själv och vid Behov också med anhöriga..

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller Behov av forskning. Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ?scoping study?. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i Behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i Behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i Behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers Behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas.

När en person drabbas av ett kritiskt tillstånd, innebär detta att hela familjen involveras. Att vara närstående innebär att lätt hamna i skymundan när allt fokus hamnar på den kritiskt sjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem drabbats av ett kritiskt tillstånd. Tio vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen generade fyra kategorier: Se hur en familjemedlem förändras; Leva i en känslomässig berg och dalbana; Försöka hantera sin nya vardag; Vilja få sina Behov tillgodosedda av vårdpersonal.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i Behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i Behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags Behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i Behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i Behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i Behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i Behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Det här kandidatarbetet har skett på uppdrag av ett av IT-konsultbranschens mest framgångsrika företag och har genomförts via Umeå Universitet. Företaget erbjuder drygt tio system och tjänster inom dokument- och ärendehantering, arkivering, e-tjänster, e-legitimation, integration, säkerhet och läkemedelsstatistik mot kunder främst inom den offentliga sektorn. Syftet med arbetet har varit att hjälpa dem med att utreda vad deras kunder har för Behov av en kundportal. Vilken plattform som skulle vara bäst att tillämpa vid eventuell utveckling, vilka funktioner och lösningar som kan hjälpa till att förbättra kommunikations- och informationsflöde samt hur detta på bästa sätt kan kopplas ihop med befintligt ärendehanteringssystem och infrastruktur.Arbetet började med en kvalitativ studie tillsammans med fyra av deras största kunder och en kvalitativ studie med anställda på företaget. Studiernas syfte var att spegla kundernas Behov av förbättringar i nuvarande kommunikations- och informationsflöde, för om det inte finns Behov av förbättring så finns det inte heller Behov av en förändring.Resultatet speglade på att en förändring, inom en snar framtid, bör ske då företaget redan nu smått börjat påverkas av deras snabbt växande kundkrets.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella Behov och ge stöd efter Behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga Behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser är i Behov av särskilt stöd samt om det finns några likheter och skillnader i deras arbetssätt. Syftet med denna studie är att klargöra hur dessa fem förskolor använder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som är i Behov av särskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid är det lättaste då det inte finns något definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollärare och barnskötare) på de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvägagångssätt när de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjälp av externa insatser i form av handledning när de anser att deras egen kunskap inte räcker till och alla pedagoger säger att de arbetar med integrering av barn i Behov av särskilt stöd. En skillnad som framkommit är att en av förskolorna använder sig av åtgärdsprogram och på så satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit är när pedagogerna väljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det är olika personer som skriver dokumenten på de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrån är från många olika forskare, från år 1993.Vi har från början utgått från Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma område (arbetssätt och vilka barn som är i Behov av särskilt stöd) som vi har undersökt.

Introduktion På avdelningar där det sällan vårdas patienter som befinner sig i livets slutskede har brister i sjuksköterskans stöd till dessa patienters närstående setts. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning står det att sjuksköterskan genom dialog med närstående och patienter skall ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet. Genom en ökad förståelse för närståendes upplevelser och Behov antas sjuksköterskan kunna förbättra det individanpassade stödet för de närstående.Syfte Att klargöra närståendes upplevelser och Behov i samband med omvårdnad i livets slutskede. Metod Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning där en analys gjorts av tio artiklar hämtade ifrån databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitativ forskning bygger på att ett specifikt fenomen studeras och syftar till att ge ökad kunskap inom ett visst ämnesområde.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka Behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella Behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i Behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma Behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika Behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens Behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens Behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns Behov.