Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort Behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Bakgrund: Den oväntade döden medför svårare sorgeprocess än den väntade döden, ofta leder den till mer psykisk ohälsa jämfört med den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig. En traumatisk kris innebär att den drabbade individen behöver omedelbar hjälp med att organisera sitt liv. Syfte: Att belysa anhörigas Behov och upplevelser av bemötande när deras närstående plötsligt avlider. Metod: Litteraturstudie bestående av 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Barns Behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i Behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Ett av de största arbetsfälten för socionomer är utredningsarbetet med barn ochunga som misstänks fara illa, inom socialtjänsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta område ska utreda om barn får sina Behov tillgodosedda på flera olikaområden, ett av dessa områden är de känslomässiga Behoven. Syftet med vårstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakänslomässig tillgänglighet och om barn får sina känslomässiga Behovtillgodosedda i barnavårdsärenden, samt att se vilka möjligheter och svårighetersom finns på detta område. Vår studie bygger på empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv är utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

Denna uppsats syftar till att undersöka användandet av parallella prototyper i flera iterationer vid arbetet med en Behovsanalys hos ett företag. Som grund för arbetet ligger ett uttryckt Behov av ett verktyg för sammanställning och presentation av material skapat av designbyrån the Apartment i Stockholm. Utifrån den förfrågan som gjordes från byrån i ett första skede, togs två prototyper fram för att stödja diskussionen om företagets faktiska Behov, som i vissa fall inte stämmer överens med de uttryckta Behoven hos en beställare. Dessa första prototyper syftade till att skapa en bättre förståelse för företagets arbetssätt och konceptuella Behov. Efter att prototyperna gåtts igenom skapades en andra omgång prototyper, den här gången mer utvecklade, och inriktade mot att ta reda på mer funktionella Behov i processens slutskede (presentationsdelen).

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i Behov av särskilt stöd respektive elever utan Behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i Behov av särskilt stöd och fyra elever utan Behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i Behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

Att bli föräldrar är en stor händelse i livet och övergången till föräldraskapet förändrar livetoch innebär stort ansvar. Mödrahälsovårdens föräldrautbildning skall förbereda paret infördenna stora förändring och är i form av gruppträffar som leds av en barnmorska. Syftet meddenna studie var att beskriva hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever blivandeförstagångsföräldrars Behov av stöd under graviditeten och hur barnmorskan kan ge stödgenom föräldrautbildning. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökningoch data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med öppna frågor hargenomförts på fyra olika barnmorskemottagningar i Göteborg och fyra barnmorskor harintervjuats.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras Behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens Behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens Behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Sammanfattning Skolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda Behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas Behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Bakgrunden till studien är att bipolär sjukdom är en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsättning i världen. Det finns få studier gjorda på hur patienter upplever att vårdas för sjukdomen. Vårdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvård. Syftet är att belysa Behov av vård och stöd såsom det upplevs av patienter med bipolär sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju självbiografiska böcker analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsBehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort Behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i Behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i Behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i Behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i Behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsBehov. Varje patient är unik och Behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och Behov.

SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och hinder för motivation i lärandet hosgymnasieelever i Behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån forskningsfrågorna:Vilka faktorer påverkar motivationen i relation till lärandet i skolan för elever i Behov avsärskilt stöd? Samt På vilket sätt påverkar dessa faktorer motivationen hos elever i Behovav särskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå dekunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta är något som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundläggande problematik är att elever i Behov av särskiltstöd har olikartade Behov för att uppnå lärandemålen.