Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av Behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.

Inledning: Att bli förälder ses ofta som en naturlig sak, där allt går som det ska och ett friskt barn föds. För vissa föräldrar är verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som kräver vård. Bakgrund: Varje år föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvård. Alla barn har rätt till att ha sina föräldrar hos sig när de vårdas på sjukhus.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars Behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka Behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare talar om Behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frågeställningar ställdes:Hur beskriver lärare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lärare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lärare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick från en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden användes fokusgruppsintervjuer på två skolor med ett arbetslag på vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ämneslärare som undervisade i år 7 till år 9.Resultatet visar att lärares Behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lärare möjlighet att samtala om förhållningssätt och motivation. Lärarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i ämnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svårigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lärarna Behov av att ha ett nära och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frågor av specialpedagog.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on ?children in need of special support? within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; ?children in need of special support?, ?resource? and ?a school for everyone?.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och Behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala Behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns Behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala Behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga Behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsBehovet, gemenskapsBehovet, prestationsBehovet och Behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen Behovsmodell om vilka Behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga Behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

Inledning: Att kommunicera med närstående till patienter inom palliativ vård på ett tillfredsställande sätt är en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vård i livets slut. Vätskebehandling av patienter i livets slutskede är ofta ett känsligt ämne för närstående. När patienten inte längre kan eller vill äta och dricka skapas oro och ångest hos närstående. För att förhindra att närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård känner sig oförberedda inför denna känslomässiga och ångestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda närstående på vad som är att vänta under döendeprocessen. Syftet är att undersöka närståendes Behov av kommunikation i samband med vätskebehandling inom palliativ vård.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stor och omvälvande händelse. Under vårdtiden möter patienten många olika vårdkategorier och erhåller mycket information på kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det är en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vårdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vårdtiden på sjukhuset efter hjärtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens Behov. För att få en inblick i hur det kan se ut under svenska förhållanden kontaktades hjärtintensivavdelningen och hjärtmottagningen på ett västsvenskt sjukhus, där en sjuksköterska på respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras på 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrån vårt syfte.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett Behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas Behov av stöd utifrån.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har Behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens Behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Studiens syfte är att fokusera på om och i så fall hur lärare säger sig omsätta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexåringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lärare säger sig differentiera i sexårsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lärare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar på att lärare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom då läromedel används samt att innehållet i undervisningen inte differentieras. Lärarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsättningar och Behov..

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort Behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.