Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och Behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

Kvalitet är idag ett centralt begrepp inom marknadsföringen av tjänster. Men vad är kvalitet och framförallt vad är kvalitet för kunden? Vi har valt att fokusera på kunders kvalitetsuppfattning inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en tjänst där kunderna har olika Behov, från person till person, som de vill ha uppfyllda. Dessa Behov kan dessutom förändras från dag till dag och från resa till resa för samma individ.

Syftet med denna studie var att beskriva hur biståndshandläggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvårdarnas Behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra biståndshandläggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika frågeområden. Resultatet av denna studie visade att samtliga biståndshandläggare ansåg att kommunen till största delen kunde tillmötesgå de anhörigas Behov av stöd. Från anhörigföreningarnas sida ansåg man att samhället måste ta mer hänsyn till anhörigas Behov samt bli bättre på att informera anhöriga om deras olika rättigheter.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras Behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

I Sverige drabbas årligen 170-200 personer av ryggmärgsskador som ger olika grader av funktionsnedsättning och hinder i vardagen. Studier har visat att sjukvårdspersonal tenderar att antingen överskatta eller underskatta dessa patienters problem och hälsotillstånd. Syftet med denna studie var därför att beskriva människors upplevelser av att ha blivit förlamade på grund av en olycka. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och gav följande fyra kategorier: Känna hinder i vardagen: Vikten av bra bemötande, stöd och tillfredställelse av Behov under vårdtiden: Finna motivation i det föränderliga livet: Acceptera livsförändringen och att ?gå vidare?.

För att sjuksköterskor ska klara av att stödja och tillgodose närståendes Behov behöver de kunskap om upplevelsen av att vara närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som vårdas palliativt. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att den svåra situationen medför många olika känslor att hantera; Att hantera omvårdnaden och det ansvar som följer vid vård i hemmet; Att personalens bemötande och vårdmiljön har betydelse och Att ha Behov av information kring den palliativa vården och av stöd efteråt. Närstående behöver stöd för att klara av att hantera de känslor som följer med den svåra situationen, de behöver känna att de är delaktiga i omvårdnaden av den sjuke, information som ges måste anpassas efter de individuella Behov som närstående har och Behovet av stöd finns kvar även efter att den palliativa vårdtiden är över..

Inom intensivvårdssjuksköterskans profession ingår omvårdnad av patienter i olika åldrar med skiftande karaktär på sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vård på intensivvårdsavdelning för alla åldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vårdtillfällen i Sverige år 2008. Att vårda barn ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

I vårt examensarbete har vi valt att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsättning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lärare i idrott och hälsa, är det vi använt oss av för att undersöka hur lärare arbetar med elever i Behov av särskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsättning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgått ifrån. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslärarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan på lärarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrån resultatet och ställer detta mot litteraturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i Behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i Behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas Behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i Behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes Behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning.

Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro attdet bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. Iparkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder detendast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingarfram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar.

Bakgrund: I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i Behov av råd och stöd från sjuksköterskan. Syftet: Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets Behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns Behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns Behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) Behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Syftet med studie var att beskriva hur anhöriga upplever att närvara vid ett återupplivningsförsök av en familjemedlem. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design där 13 artiklar har analyserats. Artiklarna är sökta i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direkt, även manuell sökning är utförd utifrån referenser i valda artiklar. Resultat: Efter bearbetning och analysering av materialet identifierades tre kategorier. Dessa var anhörigas upplevelse av Behov av stöd, anhörigas värde och önskan samt anhörigas oro och sorg.