The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject.From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are.Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science..

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa Behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur en grundskola, med låg andel behöriga elever till gymnasiet året innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolår 9 till elever i behov av särskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie där jag intervjuade fyra mentorer och två specialpedagoger på en grundskola. Intervjufrågorna var baserade på mina forskningsfrågor och jag ville ta del av informanternas personliga åsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmåga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar många gånger var bristfälliga. De intervjuade lärarna formade bilden av en elev i behov av särskilt stöd utifrån diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssätt.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

SammanfattningBakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra.Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs averfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta,acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kanleda till öppenhet och bättre kontakt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov ochförväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården.Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter medhemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes.Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativainnehållsanalys.Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människapå sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetentdistriktssköterska.

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres Behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med vårt examensarbete är att skildra hur lärare för de tidiga åren avläser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svårigheter detta medför. Vi valde därför att fokusera på hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers olika behov samt om det finns en viss inlärningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lärare för de tidigare åren, vars svar ligger till grund för vår analys. Resultatet visade i huvudsak att lärarna var medvetna om att alla elever lär på olika sätt och att variationen i undervisningen därför är viktig. Problematiken kring detta var enligt lärarna brist på tid, pengar och resurser vilket medförde svårigheter med att tillgodose alla elevers olika Behov.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda Behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var: ? Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning? Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling.