Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Tillhörighet och att få vara en del av ett socialt sammanhang är nödvändigt för oss människor. Social exkludering utgör ett hot mot individens välbefinnande och har visats påverka individens beteende och åsikter. Syftet med studien var att undersöka om människor är mer intoleranta mot personer de inte känner tillhörighet med, om social exkludering leder till en ännu mer intolerant hållning samt om individens behov av tillhörighet påverkar hur de mår vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hälften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade på enkäter om hur de mådde, åsiktsfrågor och deras behov av tillhörighet.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundbehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella Behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra.

Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att få veta, behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, behovet av att få hoppas och behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna.

SAMMANFATTNING I vårt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn på barn i behov av särskilt stöd och deras skolgång. Syftet med detta är upptäcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna på resursskolorna. Vårt syfte är även att ta del av olika pedagogers verklighet och därigenom skapa beredskap inför vårt kommande yrke som pedagoger. I vår undersökning intervjuade vi fyra pedagoger från den ?stora skolan? och fyra pedagoger från resursskolan.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social Behov.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrån olika människors behov, och förändras allt eftersom ens livssituation och behov förändras.  Bordet ska kännas värdefullt och få ett mervärde genom att laddas med personliga berättelser och vara något man vill behålla och bevara.   Samtidigt är bordet tänkt att vara en startpunkt för att få människor att börja reflektera över sina förhållningssätt till konsumtion och vilka värden som är viktiga i livet. I ett längre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slängmentalitet som råder i samhället..