Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Dagens samhälle börjar alltmer kretsa kring användandet av smartmobiler. Mobila applikationer är integrerade i vår vardag på många olika sätt, och de utvecklas ständigt och blir fler. Under den senaste tiden har det också blivit allt mer populärt att ägna sin tid åt träning och motion. Fysisk aktivitet förbättrar människors hälsa och förebygger riskerna att drabbas av vissa sjukdomar.Många personer anva?nder sig idag av olika tra?ningsapplikationer som ett hjälpmedel i samband med sin träning.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

SammanfattningBakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra.Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs averfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta,acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kanleda till öppenhet och bättre kontakt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov ochförväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården.Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter medhemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes.Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativainnehållsanalys.Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människapå sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetentdistriktssköterska.

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med vårt examensarbete är att skildra hur lärare för de tidiga åren avläser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svårigheter detta medför. Vi valde därför att fokusera på hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers olika behov samt om det finns en viss inlärningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lärare för de tidigare åren, vars svar ligger till grund för vår analys. Resultatet visade i huvudsak att lärarna var medvetna om att alla elever lär på olika sätt och att variationen i undervisningen därför är viktig. Problematiken kring detta var enligt lärarna brist på tid, pengar och resurser vilket medförde svårigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.