Detta examensarbete innehĂ„ller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er Ă€n bara yngre barn. DetinnehĂ„ller ocksĂ„ ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Örebro lĂ€n. UtgĂ„ngspunkten för lekplatseni Kumla Ă€r att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan Ă€ven ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrĂ„n de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats vĂ€cktes av stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Edit Ugrai,Kumla, som jag ocksĂ„ haft kontakt med under arbetetsgĂ„ng.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyaklĂ€der? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmÀrta hos ett slumpmÀssigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-HÀlsa en nationell studie om barns och ungdomars hÀlsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och Äldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmÀrta 2004 som hade rapporterat ryggsmÀrta 3 Är tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmÀrtan i fyra olika fÀlt markerad pÄ smÀrtteckning, och undersöka om skillnader förelÄg mellan barn och ungdomar med lÀndryggsbesvÀr och de utan ryggbesvÀr i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer sÄsom stress, nedstÀmdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 Är svarade i enkÀt pÄ frÄgan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmÀrta pÄ en smÀrtteckning. Denna kodades och smÀrtan kartlades utifrÄn 4 anatomiska lokalisationer, eller fÀlt: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)lÀndrygg och 4)smÀrta i fler Àn ett fÀlt pÄ ryggen.

Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohÀlsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vÀnda sig om de mÄr dÄligt och Àr i behov av samtalsstöd. En av dessa platser Àr ungdomsmottagningen som riktar sig till bÄde killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet pÄ ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning pÄ att depression och sjÀlvmord bland killar ökar.

Bakgrund: Tobaksrökning Àr idag ett utbrett folkhÀlsoproblem och den frÀmsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje Är och flickor Àr rökare i större utstrÀckning Àn pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades pÄ systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom omrÄdet. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begrÀnsades till publikationsÄr 1995-2011. Arton stycken artiklar anvÀndes och mÄlgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 Är.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaomrÄden: Ungdomars attityd och sjÀlvförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och TillgÄng till cigaretter. Ungdomars relation till rökning pÄverkades av den sociala omgivningen och tillgÄngen till cigaretter.

Ungdomar i vÄr nÀrmiljö handlar allt mer pÄ Internet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende pÄ den digitala marknaden Àr prÀglad av ett globalt agerande. FrÄgestÀllningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig pÄ en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i vÀrlden i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrÄn och Svensk handel förhÄller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika lÀnder i fem vÀrldsdelar.

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Bakgrund: Flertalet ungdomar Àter idag inte frukost, det finns mÄnga olika anledningar till detta men det Àr konstaterat att det Àr nÀr barnen kommer upp i tonÄren som det blir allt vanligare att de avstÄr frukosten. För att frÀmja folkhÀlsan Àr det av vikt att vÀnda denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan frÀmjas bland ungdomar i Äldern 12-18 Är.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, dÀr artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begrÀnsades till publikationsÄr 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar anvÀndes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan frÀmjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaomrÄdena pÄverkan frÄn förÀldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgÀnglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hÀlsa. I vilken grad ungdomar Àter frukost berodde till stor del pÄ hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. LikasÄ berodde det pÄ vilken tillgÄng ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förstÄelse de hade för frukostens betydelse för hÀlsan.Implikation: UtifrÄn den hÀr studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hÀlsa rekommenderas, Àven servering av frukost i skolorna kan vara ett framgÄngsrikt koncept för frÀmjandet av sunda frukostvanor.

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom pĂ„ psykisk ohĂ€lsa. Det finns dĂ€rför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten nĂ€rvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar pĂ„ en signifikant ökad grad av medveten nĂ€rvaro mĂ€tt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade lĂ„ga vĂ€rden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga vĂ€rden i PSWQ-C noterades efter kursen.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, Ätnjuter alltjÀmt ett vÀldigt lÄgt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tÀnker sig att Arbetsförmedlingen hjÀlper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. TvÀrtemot visar utredningar att vÀldigt lite tid lÀggs pÄ denna typ av handlÀggning. Dessa förhÄllanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar förestÀller sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken gÄr ut pÄ, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förvÀntningar.

Denna uppsats handlar om LVU (Lagen om vÄrd av unga) hem för flickor och om behandlarnas arbetsmotivation, hur de gÄr tillvÀga för att motivera flickorna och om behandlingen sker ur ett traditionellt könsperspektiv. De frÄgor som studerats Àr: Hur ser behandlarna pÄ motivationsbegreppet? Vad motiverar personalen i sitt arbete? Hur motiverar behandlarna flickorna till beteendeförÀndring? AnvÀnds ett traditionellt synsÀtt pÄ könet i behandlingen vid LVU hem? Kvalitativa intervjuer med behandlare samt arbetsledare vid tvÄ flickhem, dÀrav ett behandlingshem och ett utredningshem har genomförts. Resultaten visar att behandlingen av flickorna Àr beroende av behandlarnas arbetsmotivation och deras upplevelse av meningsfullheten med arbetet. Behandlarna har en hög medvetenhet om hur de bÀst kan motivera flickorna i en positiv riktning.

Bakgrunden till denna undersökning Àr den eskalerande ohÀlsan bland barn och ungdomar. Syftet Àr att visa skolans möjligheter att förebygga hÀlsoproblem.Resultat: PÄ de skolor som vi undersökte fattades det en lokal arbetsplan gÀllande hÀlsa. Trots detta var rektorerna vÀl medvetna om hÀlsans betydelse i skolan. Ett ökat hÀlsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lÀttare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bÀttre resultat i undervisningen..

En kvantitativ studie baserad pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i Stockholms lÀn och besvarades av 68 idrottande ungdomar, bÄde killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om förÀldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om förÀldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att förÀldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. DÀremot hade förÀldrarna nÄgra viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och frÄn aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade förÀldraengagemanget Àven om det fanns nÄgra som tyckte tvÀrtom.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.