Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vad som är karaktäristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frågor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hälsotillstånd, sjukfrånvaron, berusning, tillgänglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrån Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrån det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhälle..

I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Syftet med vår rapport är att beskriva förskollärares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lära ser ut i jämförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmärksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollärarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svårigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv.

Följande rapport behandlar hur välgörenhetsorganisationer arbetarför att konkurrera med varandra när det handlar om att attraheragivare. Mina undersökningar har visat att det inte längre räckermed att stå på stan och sjunga eller gå runt med en bössa för atttjäna ihop till ett gott ändamål. Nu för tiden är givare väldigtkräsna och kräver något tillbaka och det tidigt. Mitt arbete ärfokuserat på välgörenhet som gagnar barn och ungdomar.Granskningarna är fokuserade på audiellt material. Somkomplement till mina efterforskningar har jag gjort ett praktisktarbete där jag producerat ett releasematerial för radio till FondenJag och Min Hund, en fiktiv fond med målet att främja ett liv medservicehund.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Inte bara i Sverige utan även globalt har barnfetma blivit ett stort folkhälsoproblem.Arvsanlag och förändringar i livsstilen är de starkast bidragande orsakerna till dagens fetmaepidemi. 4 % av alla barn och ungdomar lider idag av övervikt eller fetma. Dessa problem är vanligast i låginkomstfamiljer eller i familjer med invandrarbakgrund. Barn som är överviktiga i förskoleåldern, löper en ökad risk att bli överviktiga även som vuxna. Övervikt kan orsaka ett stort antal hälsoproblem senare i livet, så som hjärt-kärlsjukdomar, astma, minskad insulinkänslighet, sömnapné och depression.

Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra.Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare.Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara.Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser.Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa..

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?? Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?MetodBarnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät.