PÄ grund av ett intresse för de olika metoder som anvÀnts för att kunna arbeta pÄ ett effektivt sÀtt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten Àr, pÄ grund av sina avskiljande metoder, unik jÀmfört med andra ungdomsverksamheter. StrÀnga och klara regler samt direkta ÄtgÀrder Àr nÄgra av de avskiljande metoderna. DÄ syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn pÄ hÀlsofostran, och tillÀmpningen av demokratisk vÀrdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor i alla Äldrar. Den Àr fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. SmÀrtan hos barn har underskattats pÄ grund av bristfÀllig kunskap och dÀrför inte alltid behandlats pÄ ett adekvat sÀtt. Syftet med studien Àr att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver huruvida rÀdsla kan pÄverka barns upplevelse av smÀrta vid cancerbehandling samt beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska rÀdslan och dÀrmed smÀrtupplevelsen. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturöversikt som grundar sig pÄ forskning som finns inom omrÄdet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 Är) upplevda press frÄn sina förÀldrar samt jÀmföra detta mellan olika socioekonomiska omrÄden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press frÄn sina förÀldrar??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress beroende pÄ om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller lÄg medelinkomst i Stockholms lÀn??Finns det nÄgra skillnader mellan upplevd förÀldrapress i en ekonomiskt krÀvande idrott (tennis) och en idrott som inte Àr lika kostsam (handboll)??Finns det nÄgot samband mellan upplevd förÀldrapress och vilken autonomi ungdomarna kÀnner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjÀlp av enkÀter. Genom Statistiska centralbyrÄn erhölls information om de kommuner med högst och lÀgst medelinkomst i Stockholms lÀn 2005. VÄrt urval var begrÀnsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde nÄgon eller endast ?lÄg? förÀldrapress.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

VÄrt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och BiskopsgÄrden pÄverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus pÄ mediernas makt och skildringar. Vi anvÀnde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar frÄn Angered och BiskopsgÄrden i Äldrarna sexton till tjugotvÄ Är. Vi genomförde en meningskoncentrering av vÄrt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjÀlp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stÀmpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stÀmplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen Àr att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem vilket kan jĂ€mföras med en epidemi. Det Ă€r ett samhĂ€llsproblem i bĂ„de Sverige och i övriga vĂ€rlden. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge bĂ„de psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero pĂ„ olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i mĂ„nga olika vĂ„rdsammanhang. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem pĂ„ ett bra sĂ€tt.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Syftet Àr att skapa större förstÄelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bÀttre i mitt yrke som lÀrare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfÀllet tenderar, vilka Àr de mest vanliga klÀdesplagg som ungdomar bÀr och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har anvÀnds i form av observationer och enkÀtundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar kÀnner snabbt av förÀndringar och strömningar i samhÀllet vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete dÀr kamrater och gruppÄverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av klÀder, frisyrer, accessoarer, fÀrger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i Ă„ldern 16-20 Ă„r i Östersunds kommun förhĂ„ller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett fenomenologiskt perspektiv och baseras pĂ„ en enkĂ€t och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger anvĂ€nds i deras omgivning och nĂ€rhet. Det finns ocksĂ„ brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvĂ€ndning.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.

The aim of this Master?s thesis is to investigate what kinds of writing activities that are offered to children and young people in Sweden and if, how and why libraries are involved with them. The issues illuminated in this thesis are how children and youth can be motivated and advance in their writing, what the purpose of writing activities can be, and if writing activities can be suitable as a part of the work in libraries. The theory is based on a study with writing youth made by Catharina Nyström. In order to study the issues six interviews have been completed with persons who all have played a part in writing activities for children and youth.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i sÄ fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumÀrke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumÀrket skulle fÄ för företaget. Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att fÄ en djupare förstÄelse för problemet och att anpassa vÄrt problem i takt med nya upptÀckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumÀrkesorientering. Teorin tas upp utifrÄn tvÄ perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssÀndarens.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.