Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvĂ€lvande och förĂ€nderlig period i en individs liv. Det finns flera olika omrĂ„den i samhĂ€llet innehĂ„llandes speciella uppsĂ€ttningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fĂ€lt att studera. Den hĂ€r antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika omrĂ„den som berör barn och unga. Vi avser inte att med vĂ„ra respektive studier tĂ€cka upp ett specifikt intresseomrĂ„de utan har istĂ€llet riktat in oss pĂ„ olika aspekter och omrĂ„den av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman vĂ€rdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan pĂ„ unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonĂ„rsflickor, Elin SĂ€llstedt behandlar hur ungdomar förhĂ„ller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras Ă„ldrar..

LÄg motivation och dÄliga resultat i skolan Àr ett problem idag. Syftetmed denna studie var att undersöka om lÀrande med hjÀlp av ettNLI-spel Àr effektivare inom utbildning Àn vanligt lÀsande för barnoch ungdomar mellan 10 och 15 Är. Detta undersöktes genom attjÀmföra inlÀrning via ett NLI-spel och inlÀrning via lÀsning dÀr bÄdespelet och texten innehÄller exakt samma fakta. JÀmförelsen gjordesvia ett teoretiskt prov dÀr de tvÄ gruppernas resultat analyserades.Resultatet var lyckat och gruppen som spelade spelet hade igenomsnitt fler rÀtt pÄ provet Àn de som lÀste. PÄ grund av fÄtestpersoner i mÄlgruppen gjordes en komplettering med vuxnatestpersoner för att öka korrektheten av resultatet.

Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollÀrarutbildningen för 25 Är sedan, dÄ jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 Ärs Älder utan verbalt tal. NÀr jag mÄnga Är senare hörde talas om Karlstadmodellen, som Àr en modell för sprÄktrÀning av barn, ungdomar och vuxna med sprÄkstörning kom jag att tÀnka pÄ denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhÀllets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nÀra kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: förÀldrar, resurspersoner/assistenter, förskollÀrare, lÀrare och fritidspedagoger.

BackgroundIncreased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work.AimThe aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status.Method descriptionExisting survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics.ResultsThe results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

This thesis is an attempt to study computer games and playful computer programs for childrenand youth at Swedish public libraries. The main method used, is qualitative interviews.The main reason the libraries in the study offer computer games and playful computer programsto their users, is that every member of the society shall have opportunity to use newtechnology such as computers and computer programs. The users of this media are for themost part boys. The librarians in our study wish to have pedagogical games and programswithout violent themes at their libraries. Lending computer games and computer programs isnot of any priority for the libraries..

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 Är fÄtt en cancerdiagnos under 2012.PÄ de arbetsplatser dÀr personalen inte var tillrÀcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi Àr regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. PÄ lÄng sikt innebÀrdetta en yrkesmÀssig exponering för lÄga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis Àrdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet Ànnu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön.

PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.

SammanfattningSyfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomstrÀning bör bedrivas, frÄn nybörjarnivÄ som barn (ca sex Är) till avancerad nivÄ som ung senior (ca 18 Är) och koppla detta till innebandy.FrÄgestÀllningar: Finns det perioder under uppvÀxten dÄ unga idrottare Àr extra mottagliga för en viss typ av trÀning? Hur bör trÀningen utformas under uppvÀxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik?Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemomrÄdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. FrÄn sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sÄllats fram som gick vidare till dataextraktion.