MÄnga ungdomar fÄr inte den sömn de behöver för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Ungdomars dygnsrytm överensstÀmmer inte alltid med övriga samhÀllets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanstÀlla vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut frÄn databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning Äterstod elva studier som sammanvÀgdes i tre teman och sex sub-teman.

UngdomsÄren Àr en omtumlande period av förÀndring och identitetsutveckling. NÀr det rör sig om utsatta ungdomars hÀlsa Àr denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument Àr ungdomar en prioriterad grupp dÄ det finns studier som visar pÄ en ojÀmlikhet i hÀlsa bland mÄlgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka Àr sÄrbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för nyckelpersoners uppfattningar gÀllande social utsatthet bland ungdomar i Äldern 13-19 Är.

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vÄrdnadshavare har förÀndrats efter barnets deltagande pÄ verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren förÀndrats?? Hur upplever den hemmavarande vÄrdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vÄrdnadshavaren och barnet har förÀndrats?? Vad anser personalen pÄ Solrosen sig ha bidragit med gÀllande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren?Solrosen Àr en verksamhet som drivs av Göteborgs RÀddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i Äldrarna 5-18 Är. Solrosen erbjuder stöd till barn, förÀldrar och andra anhöriga dÄ en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara förÀldrar och förekomsten av bÄde interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem sÄsom lÄg sjÀlvkÀnsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras pÄ 1018 ungdomar i Äldrarna 13- 15 Är. Studien utgÄr frÄn en enkÀtundersökning dÀr fem olika skalor anvÀnds för att mÀta ungdomarnas sjÀlvkÀnsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras förÀldrar Àr. Resultaten visar i allt vÀsentligt att de ungdomar som har bÄde interna och externa beteendeproblem Àr de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina förÀldrar..

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder anvÀndes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken pÄ diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjÀlp av olika tekniska hjÀlpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av mÄnga ungdomar dÀr de fick möjlighet att trÀffa andra ungdomar i samma situation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr hittade pÄ databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör förÀldrarna introducera för barnen redan i tidig Älder, eftersom barnen fortsÀtter leva med de vanor de lÀr sig i barndomen. FörÀldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sÀtta grÀnser för hur mycket onyttig mat barnen fÄr Àta och alltid se till att barnen har tillgÄng till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem frÀmst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 Ären och utgör idag ett stort hÀlsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under Är 2006 fick elever med sjÀlvrapporterade stressymtom prova pÄ metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger pÄ det textmaterial som nio ungdomar lÀmnade in, dÀr tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstÄ innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut nÀr de anvÀnder metoden expressivt skrivande. TvÄ stora omrÄden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav pÄ prestation.

Bakgrund: Besöket med barn pÄ en akutmottagning Àr oftast oplanerat sÄ förÀldrar tar sÀllan med sig nÄgon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig frÄn miljön i hemmet. Den frÀmmande miljön pÄ sjukhuset med lukter, ljud och vitklÀdda vÄrdare kan göra barnen Àngsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att bÄde vÄrdgivare och vÄrdtagare upplever en större trygghet och Àr mer tillfreds med sin situation om miljön Àr estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av vÀlbefinnande vid akuta besök pÄ sjukhus.

Studiens syfte var att undersöka om ungdomar i övre tonÄren Àr eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkÀter. Urvalet bestod av ungdomar i Äldrarna 15 till 19 Är i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys, dÀr de fem kategorierna hÀlsa, glÀdje, gemenskap, intresse och hinder kunde utlÀsas. Studien visade att motivationen till att ungdomar Àr aktiva inom föreningsidrott baseras pÄ de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför nÄgon fysisk aktivitet, trots att de inte lÀngre Àr aktiva inom föreningsidrotten..

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsÄldern dÀr skönlitteraturen möter konkurrens frÄn andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad pÄverkar dem att lÀsa eller inte lÀsa? Hur pÄverkas de av lÀsningen? Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med Ätta sjundeklassare. Ansatsen Àr hermeneutisk och min strÀvan har varit att rimligt tolka informanternas svar pÄ forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterÀra lÀsningen finns dÀr som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer.