Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppvÀxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjÀlper unga att fÄ en egen lÀgenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda pÄ detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda pÄ i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. DÀrefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en sÀrskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

Introduktion: Karies Àr en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns vÀrlden över. Den kan förekomma i olika svÄrighetsgrad och orsaka sÄvÀl smÀrta som en försÀmrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste Ärtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.FrÄgestÀllningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och Àldre?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: TjugoÄtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. UtbildningsnivÄ, sÄvÀl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars förÀldrar, Àr den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som pÄverkar kariesförekomst.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Ungdomar Àr den mest brottsutsatta gruppen i samhÀllet och mÄnga av de brott som begÄs av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka nÀr det gÀller anledningar att vittna och anmÀla brott. Detta för att fÄ en tydligare bild av ungdomars synpunkter pÄ att anmÀla brott och syftet i denna studie var dÀrför ungdomar benÀgenhet/attityd till att vittna och anmÀla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr 15 gymnasie elever i Äldrarna 16-18 Är varav nio manliga och sex kvinnliga frÄn tvÄ olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rÀttsvÀsendet och rÀdsla Àr bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

InledningDet Àr inte alltid lÀtt att som förÀlder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsÀtta sitt barn för negativ press. Trots denna svÄrighet finns det mÄnga bra idrottsförÀldrar som Àr engagerade och inte utsÀtter sitt barn för press. Utan förÀldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det förÀldrarna gör, inte bara för sina barn utan Àven för klubben, Àr vÀldigt viktigt. FörÀldrarna skjutsar till trÀningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt stÀller upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga elitsatsande ungdomars instÀllning till förÀldraengagemang.FrÄgestÀllningar:1. Vad innebÀr förÀldraengagemang för elitaktiva ungdomar?2.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild Ă€r en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom Ă€mnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern pĂ„ barnen och ungdomarna i min undersökning Ă€r 6, 7 och 18 Ă„r gamla. Efter att ha lĂ€st olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  NĂ€r det gĂ€ller ungdomarnas gudsbild stĂ€llde jag 10 frĂ„gor i ett frĂ„geformulĂ€r, till 18-Ă„riga gymnasister i Ă„rskurs 3, angĂ„ende deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrĂ„gorna. DĂ€refter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har lĂ€st om och behandlat i min uppsats.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.