Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar Àr hög och ökar stÀndigt i vÀstvÀrlden, sÄ Àven i Sverige. Idag Àr omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hÀlsorelaterade problem. Som allmÀnsjuksköterska kan man i mÄnga olika vÄrdkontexter trÀffa unga personer med övervikt och fetma. Det Àr dÀrför viktigt att fÄ kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvÀrld. Studiens syfte Àr att beskriva unga mÀnniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

MÀnniskor verkar tro att de Àr vanliga och som alla andra, men Àr det verkligen sÄ eller tillskriver vi andra vÄra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. MÀnniskor tenderar att tro att andra reagerar pÄ samma sÀtt som de sjÀlva gör, och dÀrmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen anvÀndes en enkÀtstudie som ungdomar pÄ en högstadieskola fick besvara. I enkÀten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

NÀtmobbning Àr ett allt mer uppmÀrksammat och vanligt förekommande fenomen frÀmst bland ungdomar, vilket framgÄr av den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie var att fÄr en förstÄelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nÀtmobbning som sker pÄ sociala medier samt hur de ser pÄ problemet och vad man kan göra Ät det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nÀtmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det Àr sÄ pass vanligt förekommande att det knappast tas pÄ allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det sprÄk som anvÀnds pÄ internet och menade att fenomenet Àr en del i en social hierarki.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan pÄverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter. FrÄgestÀllningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ sekundÀrdata ifrÄn UngDOKs in- och utskrivningsformulÀr. Resultatet visade att mÄnga faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan pÄ behandlingssammanbrott. Missbruk i uppvÀxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som pÄverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Avsiktligt sjÀlvskadebeteende bland normalbefolkningen Àr ett vÀlkÀnt men Ànnu relativt outforskat fenomen. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga förekomst och former av, samt könsskillnader i, avsiktligt sjÀlvskadebeteende i en ickeklinisk ungdomspopulation, samt att undersöka eventuella samband mellan sjÀlvskadebeteende och hjÀlpbehov, sjÀlvmordsförsök, sjÀlvkÀnsla, copingstrategier och aggressivitet. En förenklad version av Deliberate Self-Harm Inventory administrerades tillsammans med övriga frÄgor bland 211 gymnasieungdomar i Mellansverige. Resultatet visade att 37 % av tonÄringarna skadat sig sjÀlva under det senaste Äret. Signifikanta könsskillnader förekom gÀllande sÄvÀl prevalens som form av sjÀlvskadebeteende.

Redan i förskoleÄldern lÀr sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhÀllet. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet pÄ en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förvÀntas agera. JÀllhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förÀndras vid ett aktivt genusarbete i skolan dÀr elever trÀnas i att tÀnka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleÄldern finns möjlighet att attityder till normer kan förÀndras och att framtida samhÀllsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att fÄ ett tolerant samhÀllsklimat Àr att barn möts med intresse och respekt.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rÀttvisasom brottsförebyggande ÄtgÀrd. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhÀmtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan man arbeta med reparativrÀttvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig pÄ den reparativa rÀttvisans principer? Den teoretiska utgÄngspunkten,KASAM har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriÀr hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom Äteruppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade fÀrdigheter.

Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr goda prestationer Àr viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmÀrksammar oss, vilket Àr avgörande för att kÀnna sig accepterad. Samtidigt stÀlls det höga krav pÄ att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstÄ som en social individ med en tillhörighet. Det Àr nÄgot som Àr sÀrskilt pÄtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod dÀr relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta Àr nÄgot som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som Àr vanligt i dagens samhÀlle och som kan medföra olika svÄrigheter om man inte fÄr behandling. Syftet med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn pÄ social fobi hos barn och ungdomar under 18 Är pÄverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.