SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av Àtstörningar hos barn och ungdomar konstateras att förÀldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta förÀldrar till barn och ungdomar med Àtstörning inom olika vÄrdinstanser och vÄrdformer och för att kunna ge stöd och god omvÄrdnad med familjen i fokus, Àr det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos förÀldrar, av att leva med och/eller vÄrda barn/ungdom med Àtstörning.Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vÄrda barn/ungdom, med diagnostiserad Àtstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrÄn nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: FörÀldrar upplevde social isolering, förÀndringar i vardagslivet samt svÄrigheter att förhÄlla sig till Àtstörningen. För mÄnga var den kÀnslomÀssiga bördan tung och kÀnslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hÀlsa lidande till följd av sjukdomen.

Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Syftet med min studie Àr att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hÀlsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ÀndamÄlsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mÄl med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frÄgestÀllningar Àr följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

FrÀmjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar Àr ett viktigt folkhÀlsomÄl i Sverige och de offentliga miljöer dÀr ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjÀlpa ungdomar att Àta nyttigare Àr det ocksÄ av betydelse att hÀnsyn tas till ungdomars egna Äsikter gÀllande vad som pÄverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgÄrd resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förÀndring av detta. MÄlet var att med utgÄngspunkt frÄn resultatet frÄn fokusgruppsintervjuer ge förslag pÄ förÀndringar i kaféet för att frÀmja hÀlsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 Är i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning Àr viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hÀlsosamma livsmedelsval. I en förÀndring av kaféet Àr det dÀrför viktigt att man har ett brett, billigt och mÀttande utbud innehÄllande bÄde nyttiga och onyttiga livsmedel.

SAMMANFATTNING:MÀnniskor tvingas fly ifrÄn sina hemlÀnder pÄ grund av vÄld för att söka sÀkerhet nÄgon annanstans. Att mÀnniskor lÀmnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. MÀnniskor flyr frÄn förföljelse, fattigdom, svÀlt eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden och nÀra hÀlften av dessa Àr barn. Av de barn som befinner sig pÄ flykt Àr de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tÀnka pÄ, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rÀtt hjÀlpande insatser för ungdomar (12-16 Är) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger pÄ en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter frÄn SocialtjÀnsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det Àr viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.

Den organiserade idrotten engagerar mÄnga barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande Älder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick dÀremot frÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skÀl flickor i Äldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Barnastma Àr en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige Àr drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pÀlsdjursallergi. Astma Àr en sjukdom av inflammatorisk karaktÀr som ger hyperreaktivitet och förtrÀngning av luftvÀgarna. De inflammatoriska förÀndringarna i luftvÀgarna beror pÄ att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir kÀnsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pÀlsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

Under de senaste Ärtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, sÀrskilt i vÀlutvecklade lÀnder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhÀllet lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlÀgga och jÀmföra det sjukgymnastiska arbetet pÄ barnkliniker gÀllande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i sÄ fall hur denna var utformad. EnkÀt skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna pÄ landets 23 lÀns-, regions- och universitetssjukhus.

Bakgrunden till val av Àmne ?samverkan? Àr att vi upplever att det Àr ett eftersatt omrÄde av olika anledningar.Syftet Àr att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om samverkan.Metoden i studien Àr kvalitativ dÄ vi gjort tvÄ semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar pÄ flera aspekter, sÄvÀl styrkor som svagheter.Slutsatserna belyser att samverkan Àr ett komplext Àmne som behöver lÀggas mer fokus pÄ och vidareutvecklas, för att förbÀttra för ungdomar.  .

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan anvÀnda empowerment i vÄrd av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att anvÀnda sig utav empowerment i vÄrd av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stÀrker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentÄtgÀrder understödja sÄ att ungdomar fÄr en bra start i livet. De empowermentÄtgÀrder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men ocksÄ till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förÀndring de gÄr igenom, samt guidar dem till ett sunt hÀlsobeteende med hjÀlp av prevention.

SjÀlvdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svÄrbehandlat problem och tre till fyra gÄnger sÄ vanligt hos flickor som hos pojkar. PÄ ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med sjÀlvdestruktivt beteende, har man pÄfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hÀstassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hÀstassisterad terapi Àr samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden Àr dels en begrÀnsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning pÄ det aktuella behandlingshemmet dÀr förestÄndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hÀstassisterad terapi Àr en form av Animal Assisted Therapy (AAT) dÄ den, som all annan AAT innebÀr interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med mÄlet att underlÀtta patientens utveckling mot terapeutiska mÄl.Författaren visar pÄ att terapeuten nÄr mÄl som annars kan vara svÄra att nÄ: Man nÄr kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stÀrks, och det Àr ett effektivt sÀtt att arbeta med medveten nÀrvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna Àr bland annat glÀdje, lugn, stolthet, sjÀlvförtroende och framtidstro.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.