Barn och ungdomar Àr mindre fysiskt aktiva vilket kan ge pÄverkan pÄ den mentala hÀlsan, med minskat vÀlbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har pÄ barn och ungdomars mentala hÀlsa.Metod: En litteraturstudie dÀr artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes utifrÄn huvudkategorierna mental hÀlsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervÀgande resultatet Àr att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bÀttre mental hÀlsa.Slutsats: Den övervÀgande slutsatsen Àr att fysisk aktivitet pÄverkar den mentala hÀlsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar pÄ resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hÀlsan..

Barn som lider av depression Àr ovanligt men i tonÄren ökar sjukdomen markant. PrimÀrvÄrden blir ofta den första vÄrdkontakten. VÄrdpersonal inom primÀrvÄrden kÀnner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonÄringar inte fÄr hjÀlp med sin depression kan det leda till sÀmre livskvalitet och försÀmrad prestation i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur primÀrvÄrden kan identifiera depression hos ungdomar.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha pÄ ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsÄtgÀrd..

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-Ärs Älder att erbjuda skattefinansierad, fullstÀndig och regelbunden tandvÄrd samt specialisttandvÄrd. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrÄn detta föreslÄ förbÀttringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonÄringen Àr att vÀcka intresse och motivation för förebyggande tandvÄrd. En tidigare studie har visat att tandvÄrdspersonal vÀljer att ge kostinformation i hÀlften av fallen och kostrÄdgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillvÀxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillvÀxt hade nÄgot samband med Älder vid insÀttande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst tvÄ Är inkluderades.Journalkopior inhÀmtades frÄn Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala lÀns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillvÀxtkurvor, kön, diagnos och Älder. Kurvorna granskades med hjÀlp av enutformad granskningsmall. Barnens tillvÀxt jÀmfördes mellan Äldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var Äldersgrupperna 6-8 Är samt 12-16 Är signifikant tyngre Ànnormalpopulationen i samma Äldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan Äldergrupperna ilÀngdavplaning efter ett Ärs behandling, dÀr fler barn i Äldrarna 10-16 Är avplanade Àn barn i Äldrarna6-10 Är.

Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

Bakgrund: Helkroppsvibration Àr en relativt ny trÀningsform, dÀr mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts frÀmst pÄ idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten pÄ barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som trÀningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frÄgestÀllningar. Har helkroppsvibration nÄgon effekt pÄ muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmÄga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om trÀningstiden pÄverkade resultatet.

AnmÀlningsplikten Àr den lag som ska skydda barn och ungdomar frÄn att fara illa dÄ förÀldrarna har vÄrdnaden om dem. Enligt lagen Àr alla som arbetar med barn och ungdomar i olika verksamheter skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots att det Àr alla pedagogers skyldighet att anmÀla Àr det endast 30-40 % av de fall som borde anmÀlas som anmÀls. Vad beror detta pÄ? Syftet med min uppsats Àr, genom en intervjuundersökning, kartlÀgga och granska vilka faktorer som avgör huruvida fritidspedagoger anmÀler enligt anmÀlningsplikten, dÄ ett barn far illa.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Varje Är anlÀnder tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande förÀldrar eller legala vÄrdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svÄrigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk pÄfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen Àr krÀvande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar nÀr det gÀller att hantera dessa svÄrigheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka svÄrigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrÄn deras perspektiv.