Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

Behandlingsassistenter och lÀrare pÄ Lövsta skolhem, ett behandlingshem för ungdomar mellan 12-21 Är, har i nulÀget svÄrigheter att enas om hur skolgÄngen ska bedrivas och finna en bra samarbetsform för skolundervisningen.Syftet med studien Àr att belysa den framvÀxande organisationsutvecklingen pÄ Lövsta skolhem och utveckla konkreta förslag för behandlingsassistenter och lÀrare att finna samarbetsformer och en gemensam mÄlbild för de omhÀndertagna ungdomarnas skolgÄng.Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr vilket gjort det möjligt att i studien undersöka kontexten i organisationen och skapa en helhetsuppfattning.Förslagen som presenteras för behandlings- och skolverksamheten Àr följande; struktur och kontinuerlighet i KNESS- mötena, enhetliga riktlinjer i arbetsutförandet, att medarbetarna följer de angivna rutinerna och att den ledande funktionen lyssnar och tar aktiv del av deras samlade kunskaper och idéer. .

Personer med autism har svÄrt att kommunicera sina tankar, kÀnslor och fysiska förnimmelser pÄ ett sÀtt som Àr lÀtt för andra att förstÄ. Cirka 1 pÄ 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstÄnd. Syftet: Studiens syfte Àr att undersöka förÀldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vÄrden. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. FörÀldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartlÀggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal pÄ sin kompetens, pÄ sina utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen och i yrket, hur de ser pÄ sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgÄng till handledning ser ut. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning har jag fÄtt fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vÄrd och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska fÄ tillrÀckliga utvecklingsmöjligheter pÄ sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar ocksÄ att personalen ser positivt pÄ sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrÄgade att arbetslaget aldrig har fÄtt handledning, trots att flertalet av dem nÄgon gÄng har kÀnt ett behov av detta.

Oregelbunden frukostkonsumtion Àr vanligare bland ungdomar Àn bland barn under 10 Är och vuxna över 65 Är. De som ligger i störst riskzon att fÄ frukosten oregelbunden Àr de ungdomar som sover dÄligt, inte utför nÄgon fysisk aktivitet samt Àr överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Bakgrund: WHO beskriver barnfetma som ett av de största och allvarligaste hÀlsoproblemen i 2000-talet. Internationellt och nationellt finns goda förutsÀttningar att hitta tidiga tecken pÄ övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Det finns idag bÄde instrument för att identifiera övervikt och fetma och ett flertal arbetsverktyg för att motverka beteenden som bidrar till viktuppgÄng. All vÄrdpersonal styrs av lagar och förordningar som bestÀmmer hur arbetet samt övervakning av patienters sjukdom och hÀlsa skall genomföras.Syfte: Syftet med arbetet Àr att utvÀrdera arbetsverktygen, MI och KBT, som anvÀnds idag, och se hinder och möjligheter för hur dessa tillÀmpas för att Ästadkomma livsstilsförÀndringar i familjer med överviktiga eller feta barn och ungdomar.Metod: Arbetet har varit en litteraturgranskning som har inneburit en innehÄllsanalys av bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. I sökningar pÄ de största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier ut som var relevanta för syftet.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet Àr att göra en kartlÀggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. FrÄgestÀllningen blir sÄledes; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frÄnvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. En kort enkÀt, med elva stycken kryssvalsfrÄgor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. EnkÀten behandlade frÄgor om personens förutsÀttningar, hur mÄnga aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frÄnvaro samt hur barnen upplevt de tillfÀllen som de varit frÄnvarande.

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhĂ€lsovĂ„rdsprogram. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för omvĂ„rdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Ă€r ett av de snabbast ökande hoten mot folkhĂ€lsan. Skolan har en central roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

 Syftet med studien Àr att undersöka om placerade ungdomar fÄr den information de har rÀtt till och om de upplever att de fÄr sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som Àr placerade i samhÀllsvÄrd visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade pÄ och att de inte kÀnner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 Är som alla varit placerade pÄ HVB-hem eller pÄ institution. Resultaten visar att ungdomarna inte fÄr den information de har rÀtt till vid en placering och att de inte upplever att deras handlÀggare Àr lÀtta att fÄ tag pÄ. .

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har blivit allt mer förekommande och prevalensen ökar dramatiskt över hela vĂ€rlden. Sedan raffinerade kolhydrater introducerades har Ă€ven kariessjukdomen fĂ„tt större utbredning. DĂ„ det finns gemensamma bakomliggande faktorer som pĂ„verkar bĂ„de vikt och kariesprevalens vill vi i vĂ„r litteraturstudie undersöka om det finns nĂ„got samband mellan body mass index (BMI) och kariesprevalens för barn och ungdomar. Efter sökningar i den medicinska databasen PubMed pĂ„ artiklar frĂ„n de senaste 5 Ă„ren fann vi oeniga resultat med jĂ€mn fördelning. Resultatet av litteraturstudien Ă€r att tvĂ„ av de undersökta studierna tyder pĂ„ att det inte finns nĂ„got samband mellan BMI och kariesprevalens, lika mĂ„nga anser att det finns en svag eller möjlig association, medan tvĂ„ studier ansĂ„g att det fanns ett signifikant samband.

Bakgrund Övervikt och fetma Ă€r en folksjukdom och ett av de största globala hĂ€lsoproblemen i vĂ„r tid. Det Ă€r den femte största orsaken till dödsfall vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland bĂ„de barn och vuxna och Mississippi Ă€r den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning pĂ„ nĂ€stan tre miljoner invĂ„nare och hĂ€lften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.

Introduktion: Cerebral pares Àr det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i vÀstvÀrlden. Prevalensen berÀknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsÀttningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. StyrketrÀning har förmodats kunna öka spasticiteten och dÀrför inte ansetts lÀmplig som trÀningsform för individer med cerebral pares.