I den här litteraturstudien syftar vi till att ta reda på varför olika Behandlare inom tandvården får olika resultat vid kariesdiagnostik och registrering, vilka metoder som främst används idag samt vilka metoder som är under utveckling. Vi vill också ta reda på mer om tandhygienistens roll vid kariesdiagnostik. Att diagnostisera karies kan vara svårt och resultaten varierar ofta mellan olika Behandlare och tillfällen. För att diagnostisera karies finns olika metoder. De som är framförallt används idag är sondering, visuell inspektion och röntgen.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka Behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju Behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan Behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman.

Denna intervjustudie syftar till att belysa Behandlares erfarenheter av och uppfattningar om särskilda faktorer som påverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvångsvården. Syftet innebär även att få kunskap kring hur Behandlare resonerar om hur de förhåller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger på en hermeneutisk ståndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex Behandlare som arbetar inom ungdomsvården. Resultatet har tolkats utifrån teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen.

 Tanken men denna studie var att få djupare insikt i hur människor som arbetar med barn ser på barnmisshandel och vilka förhållningssätt de ställer sig till när de misstänker att ett barn blir vanskött/misshandlad. Forskare inom området menar att det finns olika sätt att behandla och bemöta barn som utsatts eller utsätts för misshandel men att informationen om hur de som arbetar med barn varje dag ska förhålla sig när de möter barn som får uppleva eller har upplevt denna typ av misär.                        Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag intervjuat sex personer som möter barn varje dag i sitt yrke däribland Behandlare, socialsekreterare och förskolepedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av studie i tidigare teori och forskning.                        Resultatet visade att samtliga intervjuade förskolepedagoger är relativt osäkra på hur de skulle förhålla sig då de hamnar i en situation där de misstänker barnmisshandel och en anmälan behövs göras även om de i första hand alltid ser till barnets bästa medan Behandlare och socialsekreterare hade en tydlig plan när det gäller att få in anmälan och behandla ärendena vidare..

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 Behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och Behandlare dator med internetuppkoppling.

Syftet med undersökningen var att undersöka Behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan Behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess.

Ämnet för denna studie var professionella Behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella Behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Föreliggande uppsats är en praxisnära fenomenologisk studie genomförd på en mindre skol- och behandlingsverksamhet i Täby, som heter Svalnäs. På Svalnäs samlas personalen en gång per vecka i något de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter från den dagliga praktiken som på olika sätt berört personalen. Metodforum är ett svårfångat och komplext fenomen och därmed också svårt att beskriva. Denna uppsats är ett försök att beskriva metoden från insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras Svalnäs och den värdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inomkriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genomteorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativintervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre Behandlare somarbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivnaintervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrånsocialfilosofer som Mead och Foucault.

Syftet med studien har varit att utvärdera den nya arbetsmodellen "Öppen tidbok" vid Lycksele BUP - utifrån barnens och deras föräldrars perspektiv. Arbetsmodellen som innefattar erbjudande om tid när familjen själv önskar samt upp till fem besök i ett första skede startades 070815. Studien har genomförts i form av en enkätundersökning som inbegriper alla familjer och Behandlare vid det femte alternativt avslutande besöket under november och december 2007. Nio flickor och två pojkar i åldrarna 9 - 17 år har deltagit i studien tillsammans med elva mammor och sex pappor. Bortfallet utgörs av två familjer.

Syftet med studien var att undersöka några Behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från Behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och Behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som Behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ?fejkat? tillstånd för att få uppehållstillstånd.

Syfte:Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter Behandlare och tidigare patienter anser finns inom vården gällande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli återhämtade från sin sjukdom. Frågeställningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom?Metod:Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som på olika sätt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett så kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med Behandlare och patienter från Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurBehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa Behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra Behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, Behandlare, patient samt framtid/förbättringar.