Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

VÄr studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala omrÄde förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestÀmde oss dÀrför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala omrÄde, under möten med deras medarbetare. Vi ville dÀrigenom fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om fenomenet makt. VÄra forskningsfrÄgor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad hÀnder i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer dÀr till anvÀndning? I denna undersökning valde vi att anvÀnda oss av metoden deltagande observation dÄ vi bedömde att den var lÀmpligast för att kunna nÄ fram till vÄrt syfte.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilken syn har pedagogerna pÄ lek, hur pedagogerna kan bidra och förhÄlla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön sÄ att den inspirerar till lek.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. DÀrefter har vi observerat deras bidrag och förhÄllningssÀtt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har Àven gjort litteraturstudier för att fÄ fram en sÄ bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka möjligheter barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att utveckla sina sprÄk i förskolan. Jag har observerat verksamheten pÄ förskolan och sedan utifrÄn min observation gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartÀt stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att sprÄkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker bÄde indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmÄlet Àr det som lÀgger grunden för en god sprÄkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.

Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utveckla en djupare förstÄelse för projektarbete. Med hjÀlp av kompletterande litteratur och empiri vill vi utifrÄn ovanstÄende fyra frÄgestÀllningar problematisera projektlitteraturen och se om de befintliga teorierna inom projektlitteraturen kan utvecklas. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk kvalitativ metod. VÄr empiri utgörs av intervjuer, en deltagande observation, samt företagsinternt material frÄn ett fallföretag. VÄr uppsats visar pÄ att projektlitteraturen, de normativa teorierna, inte Àr tillrÀckliga för att ge en djup förstÄelse för projektarbete.

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att utvecklingen inom IT gÄtt otroligt fort det senaste decenniet. Sociala medier har blivit ett av de frÀmsta anvÀndningsomrÄdena för Internet och de populÀraste idag Àr Facebook, Twitter och bloggar.Uppsatsen vill titta nÀrmare pÄ just bloggar och hur dessa anvÀnds utav chefer för att utöva ledarskap. Lite mer precist handlar det om hur chefer pÄverkar och influerar sina medarbetare genom vad de publicerar i sina bloggar. Omkring detta presenteras sedan ett antal teorier som utgör ett ramverk för att förstÄ Àmnet men Àven för analys. I analysen anvÀnds sedan LMX-teorin, som handlar om utbyten mellan chef och underordnad, för att tolka de blogginlÀgg som valts ut.Den metod som tillÀmpas i denna uppsats bestÄr utav en innehÄllsanalys dÀr 10 olika chefs bloggar studerats.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka tankar lÀrare och elever har för att varje individ pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har pratat med olika lÀrare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat 4 lÀrare och 11 elever i Är 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i Är 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiÀmnet, oavsett lÀrarstil. DÀremot tycker inte eleverna i Är 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.