Syftet med undersökningen var att bÀttre förstÄ de faktorersom möjliggör ett konstruktivt förÀndringsarbete sÄ att dessa lÀrdomar kanutnyttjas inför framtida förÀndringar. En enkÀt- och en intervjuundersökninglÄg till grund för studien. EnkÀten besvarades av 43 personer och intervjuernahölls med 12 personer som var eller hade varit anstÀllda pÄ den undersöktaenheten, sÄvÀl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valetav strategi vid förÀndringsarbetet kan pÄverka hur konstruktivt det blir. Resultatendiskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förÀndringsarbete,ledarskap samt motivation..

The purpose of the study is to analyze what conditions the specific company provides employees to enable organizational learning. To clarify the framing of the study a few quastions has been specified to narrow the issu. The questions that has been used are: what opportunities does the company creat to enable organizational learning and how does the emplyees contribute to organizational learning.In the search of knowledge to the previously questions this study becames a qualitative study with an ethnographic approach based on observations and interviews. This method gives the knowledge that makes us understand the actions that takes place in the oraganization and the shared image the oraganization provides. An understanding for the employees and the organization has been achived after compiling the empirical material from observation notes and transcripts from the interviewsIn the work whit the analysis the empirical material based on transcripts and observation notes has been the main material.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Problemformulering: Saab som varumÀrke Àr ett sÄ kallat företagsvarumÀrke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgÄngsrikt företagsvarumÀrke Àr det viktigt att fokusera pÄ tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stÀmma överens i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna Àr det viktigt att företaget upptÀcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angÄende deras varumÀrket och behöver inför den fÄ en indikation pÄ hur dagslÀget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild bestÀllare och anvÀndare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumÀrke.

Detta Àr ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet Àr att öka förstÄelsen för nioÄriga elevers mentala karta och förmÄga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjÀlp av en lektion kring vÀrldskartans utseende och funktion. Tankar kring Àmnet vÀcktes i samband med vÄr B-uppsats Barns mentala karta ? av vad pÄverkas den? som vi skrev vÄren 2005. Vi har valt att anvÀnda metoden aktionsforskning, vilket Àr en metod som gör oss bÄde till forskare och praktiker.

Inom vÄrden Àr det inte ovanligt att det uppstÄr konflikter i personalgruppen, som kan ha stor pÄverkan pÄ bÄde den psykosociala arbetsmiljön och för den omvÄrdnad och det bemötande patienter och nÀrstÄende fÄr. Chefer i vÄrden upplever att konflikter och konflikthantering Àr svÄrt. Tidigare studier visar att chefer inom vÄrden i hög utstrÀckning undviker att gÄ in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter pÄ ett sÀtt som endast ger en kortvarig lösning. DÄ konflikter kan ha pÄverkan pÄ patientens omvÄrdnad Àr det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstÄr. Syftet med studien var att undersöka vÄrdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

I examensarbetet studerades bildutveckling som Àven jÀmförts med författarens egen uppvÀxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar Àmnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppvÀxt. DÀrtill har en granskning av författarens uppvÀxtmiljö gÀllande möjlighet till övande av kreativ förmÄga tagits upp i relation till personlig utveckling. JÀmförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvÀndning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga Är visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.

I och med att fler och fler datasystem anvÀnds som informationsbÀrare inom hÀlso- och sjukvÄrden, blir verksamheterna ocksÄ sÄrbara pÄ ett sÀtt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara bÄde interna och externa. Exempel pÄ interna hot Àr de egna medarbetarnas brist pÄ sÀkerhetstÀnkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men ocksÄ strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten Àr en kartlÀggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkÀt till ett urval av medarbetare vid de bÄda driftenheterna. 200 anvÀndare valdes slumpvis ut, 50 stycken frÄn vardera yrkeskategorin lÀkarsekreterare, lÀkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrÄgade medarbetarna tycker att reservrutiner Àr viktigt, men lÄngt frÄn alla vet inte vad reservrutiner Àr eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att mÄnga anser att journaluppgifter inte förs in rÀtt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, dÄ reservrutiner anvÀnts. P.g.a.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ge exempel pÄ hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀrarförbundets (2005) kunskapsomrÄden som gÀller för fritidshemmet. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjuer med tio barn och tvÄ pedagoger pÄ ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen Àr att vi vill visa vilket lÀrande som sker pÄ fritidshemmet samt pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att bÄde pedagoger och barn Àr överrens om att det sker ett lÀrande pÄ fritidshemmet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumÀrke, samt vad de vill att det ska stÄ för i framtiden. Vi Àmnar Àven att utifrÄn undersökningens resultat ge förslag pÄ hur organisationen skulle kunna gÄ vidare i det fortsatta varumÀrkesarbetet.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagslÀget pÄ organisationens varumÀrke? UtifrÄn denna frÄga har ett antal delfrÄgestÀllningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar Àr SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en pÄverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stÄ för i framtiden.För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvantitativ metodansats anvÀnts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Detta examensarbete Ă€r ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnĂ€t. Syftet var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar ett projekts utfall samt att ge förslag pĂ„ hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag pĂ„ en ny tidrapport har framtagits, för att fĂ„ en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhĂ„llande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara pĂ„verkande vid ett projekts utfall Ă€r markĂ€gare, som kan vara svĂ„ra att komma i kontakt med, och svĂ„ra att nĂ„ en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnĂ€tsĂ€garen. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Eftersom mÀnniskan Àr ett företags frÀmsta resurs Àr det viktigt att redan vid rekryteringen fÄ in rÀtt medarbetare i företaget. Kompe-tens och vÀrderingar Àr tvÄ viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstÄ problem om företag inte vÀrderar dessa lika.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en större förstÄelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrÄn hur företag vÀrderar kompe-tens och vÀrderingar.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört Ätta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vÄr empiri till vÄr teoretiska referensram.Slutsatser: Vi har genom vÄr studie sett att vÄra intervjupersoner anser att det Àr viktigare att en arbetssökande har gemensamma vÀrderingar med företaget Àn att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssÀtt i matematik för skolÄr 1-2. Syftet Àr samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lÀrare kan utveckla och förÀndra sin verksamhet. Ett tredje syfte Àr att med hjÀlp av Tankeverkstad visa ett exempel pÄ hur lÀrare kan anvÀnda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger pÄ litteraturgenomgÄng och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen Àr att Tankeverkstad Àr ett undervisningssÀtt utan lÀromedel och utan matematiskt symbolsprÄk frÄn början. Eleverna tillverkar eget materiel och Àgnar sig mycket Ät problemlösning.