Organisationskultur Àr ett konkurrensmedel som Àr svÄrt att kopiera och som har fÄtt betydande vikt i organisationers strÀvan mot bÀttre resultat. Att driva en kulturell förÀndring leder till problem, inte minst pÄ grund av att organisationskulturbegreppet Àr abstrakt. Min studie Àr inriktad pÄ att undersöka hur ledningen pÄ If Industri, med utgÄngspunkt frÄn nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förÀndring av organisationskulturen. Syftet med studien Àr dÀrav att kartlÀgga nuvarande organisationskultur utifrÄn utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förÀndra en organisationskultur. Ett resonemang drivs Àven kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förÀndring samt motstÄnd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. Metoderna jag anvÀnt mig av Àr filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkÀter. I studien observerades barn för att ta reda pÄ hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda pÄ möjligheterna kring hur materialet lego kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. NÄgra barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förstÄelse.

Organisationer mÄste idag ha en förÀndringsberedskap för att ha möjlighet att hÀnga med i utvecklingen. I denna förÀndringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen mÄste fungera och att visionen mÄste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels pÄ litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels pÄ fallstudier, som gjordes utifrÄn intervjuer med ledare frÄn olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla pÄverka sÀttet organisationer kommunicerar visionen pÄ. Undersökningens analys grundar sig pÄ att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrÄn teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Snabb, teknisk utveckling har förÀndrat kommunikationen pÄ arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssÀtt, dÀr e-posten Àr den populÀraste. Fördelarna Àr stora. E-posten sparar tid och Àr kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utstrÀckning berott pÄ kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Bakgrund och problemdiskussion: Belöningssystem har kommit att införas i allt flerorganisationer och syftar till att styra medarbetarna att arbeta i linje med företagetsövergripande mÄl. För mÄnga anstÀllda utgör belöningar en viktig motivationsfaktor, men föratt ett belöningssystem ska vara motiverande och hjÀlpa till att styra verksamheten mot sinamÄl, krÀvs ett vÀl utformat sÄdant. Ett felaktigt utformat belöningssystem kan leda till direktmotsatta effekter Àn vad verksamheten Äsyftar Ästadkomma. Det Àr idag vanligtförekommande att bonuslöner inte sporrar rÀtt beteende, det vill sÀga inte motiverarmedarbetare att arbeta i linje med företagets övergripande mÄl. Det finns alltsÄ svÄrigheter attkombinera kortsiktiga mÄl, sÄsom försÀljning, med mer lÄngsiktiga mÄl.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andrasprÄkselevers förmÄga att förstÄ det underförstÄdda i skönlitterÀra texter. Mina frÄgestÀllningar var hur andrasprÄkselever fyller tomrummen i litterÀra texter och pÄ vilket sÀtt riktad loggskrivning med fokus pÄ litterÀra tomrum kan bidra till att fördjupa andrasprÄkselevers sprÄkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning dÀr jag granskade min egen undervisning för att nÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas förmÄga att förstÄ det underförstÄdda visade att den gÄr att utveckla i skiftande grad beroende pÄ elevernas olika förutsÀttningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterÀra tomrummen pÄ olika sÀtt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan nÄgra kunde lÀsa det underförstÄdda pÄ egen hand medan ytterligare andra behövde hjÀlp för att klara av det.

Tiderna förÀndras, sÄ Àven inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det pÄ senare tid bildats allt större enheter för att bibehÄlla god lönsamhet, vilket innebÀr vÀxande enheter med fler medarbetare. Det innebÀr att den enskilde jordbrukarens uppgift förÀndras, frÄn att ha ansvarat och arbetat med allt frÄn ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap Àr tydligt dÄ jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten nÀr den vÀxer och personalstyrkan likasÄ. Det medför Àven ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmÄgan att som chef vÄga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser pÄ medarbetarskap samt hur det anvÀnds i verksamheten.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som vÀsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades pÄ teorier om förutsÀttningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade pÄ medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav ocksÄ sin syn pÄ Àmnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berĂ€ttelseskrivande med hjĂ€lp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i LuleĂ„- och Älvsbyns kommun. TvĂ„ grupper, 20 elever i Ă„r 5 och 27 elever i Ă„r 6, deltog i skrivprojektet, som pĂ„gick under sju veckor. VĂ„r djupstudie gjordes dĂ€remot endast pĂ„ ett fĂ„tal elever som slumpmĂ€ssigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

Syfte:. Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som har gjort företaget Medscand Medical framgÄngsrikt och med denna kunskap som grund utveckla lÀmplig framtida strategi för företaget. Fokus i strategiformuleringen rör hur företaget skall attrahera, stimulera och utveckla innovationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr primÀrdata i from av intervjuer Àr den mest betydande informationskÀllan. Slutsatser: Denna uppsats har med vald teori och empiri analyserat Medscand Medicals framgÄngsfaktorer och utifrÄn dessa utvecklat lÀmplig framtida strategi för företaget.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011. Vidare pĂ„visas ett starkt samband mellan förĂ€ndringen av produktivitet och förĂ€ndringen av de tvĂ„ Konradvariablerna vinst per anstĂ€lld och förĂ€dlingsvĂ€rde per anstĂ€lld hos de enskilda undersökningsobjekten.

Den hÀr C-uppsatsens syfte Àr att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jÀmföra de tvÄ medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen bestÄr av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare frÄn Aftonbladet och tre medarbetare frÄn Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehÄllsanalysen undersöktes webb- och printversioner under tvÄ dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den dÄ aktuella kidnappningen av tvÄ svenska journalister i Syrien.Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att bÄde Aftonbladet och Dagens Nyheter strÀvar efter att nyheten i sig ska bestÀmma i vilken kanal den ska publiceras.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.

Uppsatsen behandlar vilka övervÀganden KPMG och Grant Thornton gör vid rekrytering av nya medarbetare, i termer av interna krav, rekrytering och marknadsföring..