Bakgrunden till projektet Àr att Àr att Sundström Safety AB vill utveckla ett mobilt vattentÀtt filtrerande andningsskydd. FlÀktenheten ska förse sanerare med renad andningsluft vid asbestsanering. Asbestsanering Àr relativt nytt i övriga Europa och Sundström har identifierat ett behov av en kompakt, prisvÀrd och anvÀndarvÀnlig produkt. Projektgruppens mÄl har varit att utveckla en produktionsprototyp med fokus pÄ bland annat vattentÀthet, kostnadsreducering och kompakthet. Arbetet grundar sig pÄ anvÀndarstudier, konkurrentanalyser, modellbygge och layouttester.Resultatet Àr en vattentÀt flÀktenhet med den höga prestanda Sundströms produkter Àr kÀnda för, flÀkten Àr utvecklad för att klara av de hÄrda arbetsförhÄllanden som rÄder vid asbestsanering och utformad för att underlÀtta anvÀndandet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar en attraktiv arbetsplats utifrÄn chefers perspektiv och att ta reda pÄ vad de gör för att skapa en framgÄngsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats dÀr medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, uppfylla syftet och gÄ pÄ djupet genomförs en kvalitativ studie dÀr tre chefer pÄ olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - vÀrdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hÀlsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att fÄ igÄng utvecklande och lÀrande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en vÀl förankrad kultur.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.

Bakgrunden till examensarbetet Àr den lÄga frisknÀrvaron pÄ ett flertal arbetsplatser i Sverige. PÄ sikt hotar en lÄg frisknÀrvaro den svenska vÀlfÀrden genom att kostnaderna för ohÀlsa blir vÀldigt höga, bÄde i monetÀra mÄtt och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att pÄverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hÀlsa och ledarskap till ett intressant omrÄde. I detta examensarbete ges svar pÄ forskningsfrÄgorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hÄllbar hÀlsa? ? Vilka goda exempel pÄ arbetssÀtt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgÄtt flera organisa­toriska förÀndringar under senare Är. Dessa pÄgÄr fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgÄngspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstÄ hur kommunikationen i Sidas förÀndringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man dÀrur kunde lÀra inför nuvarande och framtida fortsatta förÀndringar. Teorierna spÀnde över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förÀndringsteori och teorier om medarbetarskap.Det empiriska materialet till denna begrÀnsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhÄllnings­sÀtt. Informanterna kom frÄn Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Organisationer har olika strategier för sÀrskiljning och konkurrenskraft dÀr kultur, arv och tradition tillÀmpas pÄ olika sÀtt för att profilera sig bÄde mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar pÄ lokal tradition Äterfinns inom de flesta sektorer, dock har fÄ studier gjorts pÄ medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer Àr sÄledes av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstÄ hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning pÄ lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsstÀllelse?NivÄ:C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:PÀr Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie Àr att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsstÀllelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats dÀr den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjÀlp av en enkÀt som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens pÄ 67 %, vilket motsvarar 152 anvÀndbara enkÀtsvar. Med hjÀlp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primÀrdatan med hjÀlp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivÄ testadesdÀrefter med hjÀlp av T-tester.

Examensarbetet handlar om att utveckla nÀsta generations koncept för bostadsventilationsdontill Lindabs nya produktsegment. Projektet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ vad som eftersöks iframtidens ventilationsdon, samt att utveckla dessa tankar och Äsikter till visuella idéer. Dessahar bedömts med hjÀlp av vÀlkÀnda metoder inom produktutveckling samt utvÀrderats avpersoner inom industrin, sÄ som arkitekter, designers och vvs-konsulter.Projektet har huvudsakligen baserats pÄ Svids designmetodik med kompletterande metoderfrÄn David Ullman och Jan Landqvists metodik. Moment som ingÄtt i dessa har inneburitanalyser, skissning, utvÀrdering och 3D-rendering. Detta har resulterat i ett slutgiltigt konceptbaserat pÄ den information som har analyserats under projektes gÄng..

Att,genom sitt arbete, bidra pÄ ett konstruktivt sÀtt för en annan mÀnniska och som bekrÀftas av densamma Àr det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handlÀggare vid FörsÀkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning Àr att psykosocial belöning har stor betydelse för bÄde motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck pÄ flera sÀtt men upplevs mÄnga gÄnger som otillrÀcklig frÄn arbetsgivaren. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka faktorer som Àr betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning.

Liksom ett samhÀlle i utveckling har Àven ledarskapet genomgÄtt förÀndringar. I dag har medarbetarna större inflytande pÄ arbetsmarknaden och vÄgar i större utstrÀckning tycka och tÀnka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom Àldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. FrÄgor som vÀcktes hos oss innan studien pÄbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort nÀr det pratas om framgÄngsrika ledare och lyckade organisationer.