Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hÄllbara verktyg i skapandet av ett dagligt lÀrande i syfte att stÀndigt förbÀttra och utveckla verksamheten för att kunna stÀrka sin konkurrenskraft. PÄ senare Är har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lÀrande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgÄngspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lÀrande?, undersöka hur första linjens chefer pÄ Scania stimulerar dagligt lÀrande pÄ arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.

Att sÀtta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska MÀssan.

Syftet med studien Àr att utröna vilka konsekvenser det fÄr för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara pÄ hur personalansvar pÄverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna Àr uppbyggd pÄ. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare pÄverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med bÄde medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehÄllsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebÀra en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Allt började med att vi fick ett uppdrag av Àgarna pÄ Treehotel som ville ha hjÀlp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestÀmde tillsammans med dem att vi skulle fokusera pÄ Victoriastigen, den transportstrÀcka som idag leder hotellgÀsterna upp till trÀdrummen, och hjÀlpa dem att utveckla denna med hjÀlp av upplevelseproduktion. VÄrt syfte med studien Àr sÄledes att med storytelling som verktyg och teori frÄn upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstÀrka helhetsupplevelsen av ett besök pÄ Treehotel. De metoder vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrÄn dessa metoder fÄtt fram ett resultat som svarar mot vÄra forskningsfrÄgor. Vi har med utgÄngspunkt i en interaktiv metod med vÄra uppdragsgivare samt konklusionerna av vÄrt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmÀnsjuksköterskans syn pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkande faktorer i omvÄrdnadsarbetet pÄ sÀrskilt boende.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Sex legitimerade sjuksköterskor utan specialistutbildning i en kommun i Mellansverige intervjuades under digital inspelning utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor. Med en induktiv ansats transkriberades och analyserades intervjumaterialet av författarna. Fem kategorier med ett övergripande tema vÀxte fram under analysen. Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: SvÄrt att leda utan stöd och förtroende frÄn ledning och medarbetare.

Studier frÄn Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket pÄprocesser, policys och vÀrderingar och mindre pÄ de nyanstÀlldas upplevelser nÀr det gÀller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts pÄ AniCura Falu Djursjukhus.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete Àr att de anstÀllda inte ska drabbas av skador eller ohÀlsa pÄ grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren Àr delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, dÀr graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stÀrka arbetsglÀdjen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns nÄgot som frÀmjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och tvÄ enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom LuleÄ kommun. Den teoretiska ram som anvÀndes för att analysera Àr Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

De förÀndringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhÀlsoarbete pÄ denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet Àr, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hÀlsa och chefen utgör den frÀmsta arbetsmiljöfaktorn pÄ mÄnga arbetsplatser. Syftet med denna studie Àr att studera kommunala chefers syn pÄ hÀlsa, deras medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarnas hÀlsa samt kÀnslan av ansvar för medarbetarhÀlsan. För att studera Àmnet anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Äldreomsorg Ă€r i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det rĂ„da stor arbetsbrist inom omrĂ„det. För att kunna behĂ„lla den arbetskraften som redan arbetar inom omrĂ„det Ă€ldreomsorg bör vi ta reda pĂ„ mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglĂ€dje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror pĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att öka kunskapen om vilka förvĂ€ntningar nĂ„gra av den yngre generationen medarbetare har pĂ„ ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom Ă€ldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien.

Ett starkt arbetsgivarvarumÀrke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behÄlla medarbetare. VÄrt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i SkellefteÄ kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i SkellefteÄ kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn pÄ organisationens image. TillvÀgagÄngssÀttet för vÄr studie har utgÄtt frÄn kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit frÄn intervjuerna har analyserats för att nÄ en slutsats samt för att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

Problem: Hur pĂ„verkas medarbetarnas attityd av högteknologiska förĂ€ndringar? Hur pĂ„verkar implementeringen av ett högteknologiskt system kundnöjdheten bland resenĂ€rer?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda om ett nyligen implementerat högteknologiskt biljett- och informationssystem kan skapa vĂ€rde för resenĂ€rer och medarbetare.Teori: Den teoretiska referensram som anvĂ€nts Ă€r kundnöjdhet, teknikbaserad sjĂ€lvservice, tjĂ€nstekvalitet, förvĂ€ntningar, förĂ€ndringar, motivation och teknikmognad.Metod: Kvalitativa intervjuer med förare och en kvantitativ enkĂ€tundersökning med resenĂ€rer har genomförts. Även vissa observationer pĂ„ bussar har utförts.Empiri: I empirin presenteras förarnas mest intressanta och relevanta Ă„sikter. EnkĂ€tunderso?kningen har sammanstĂ€llts i tabeller.Analys: I analysen har empirin kopplats samman och analyserats med teorin för att kunna besvara uppsatsens frĂ„gesta?llningar och syfte.Slutsats: Empirin visar att förarna överlag Ă€r missnöjda med implementeringen, detta frĂ€mst för att systemet kĂ€nns förĂ„ldrat och fallerar.