Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering pÄett ledarskap hos produktionsledare med utgÄngspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har stÀllt oss frÄgor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat frÄn en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man anvÀnda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus BÄten skall vÀlja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi med hjÀlp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vÄrt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi anvÀnder oss flitigt av.VÄrt resultat visar pÄ att BÄtens produktionsledare Àr bra pÄ att utföra arbete gÀllande attleverera resultat och att följa Rederiets kÀrnvÀrderingar. Men att fokus bör ligga pÄ att frÀmjaförbÀttringar, utveckla mÀnniskor och visa sjÀlvinsikt..

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriÀrvÀgar Ät deras medarbetare. Kompetensutveckling Àr ett omrÄde som stÀndigt Àr aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behÄlla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom omrÄdet visar att kompetensutvecklingsinsatser Àr viktiga pÄ bÄde individ och företagsnivÄ. För individen kan en satsning pÄ kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsstÀllelse och minskad upplevelse av stress.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Verktyg skapade för att stödja företags kollaborativa processer, Àven kallat "groupware", har funnits i olika former sedan början av 90-talet. I dag Àr webbtjÀnster ett allt mer nyttjat alternativ bland organisationer pÄ grund av dess mÄnga fördelar ? sÄsom lÀgre kostnader och ökad cross-platform-tillgÀnglighet. Med teknologiska framsteg har det pÄ senare Är blivit möjligt att utveckla program för webblÀsare som inte tidigare varit möjligt. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur man i dagens webbmiljö och i dagens moderna organisationer utvecklar framgÄngsrik kollaborativ programvara genom att försöka identifiera ett antal riktlinjer för detta ÀndamÄl.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förskolebarn kan utveckla sin förstÄelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförÀndringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem Ärs Älder deltog i fem aktivitetstillfÀllen. Barnen intervjuades med samma intervjufrÄgor före och efter aktiviteterna för att ta reda pÄ om deras förstÄelse utvecklats. Resultatet visar att det gÄr att utveckla barns förstÄelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tÀnka pÄ för att göra detta möjligt. Bland annat Àr det av vikt som pedagog att vara pÄlÀst om lÀrandeobjektet, öppna frÄgor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivÄ.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna anvÀnder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts dÀr tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försÀljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. UtgÄngspunkten för analys av fallstudierna har varit tvÄ intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av vÀrde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjÀnstekvalité, signalerar ett tankesÀtt inom ett serviceperspektiv och anvÀnds för att svara pÄ syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, Àr inte möjligt att konkludera i denna smÄskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning Àr nödvÀndig.

Ett utvecklande ledarskap anses pÄverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 anvÀnt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gÄngbar sÄvÀl i militÀra sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillÀmpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frÄgeformulÀret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning anvÀndes för att kartlÀgga den genomsnittlige ledarstilen.

Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom ÀldrevÄrden. Fokus ligger pÄ delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behÄlla personal. VÄr avsikt Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar dessa delar samt om det finns nÄgon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkÀt som delades ut till undersköterskor och vÄrdbitrÀden pÄ tvÄ hemtjÀnstenheter och ett Àldreboende i en medelstor svensk kommun.Resultaten visar att en önskan att fÄ arbeta med mÀnniskor Àr den frÀmsta anledningen till att söka sig till ÀldrevÄrden. Vi fann dock att en bra lön inte Àr nÄgon stor anledning till att söka sig dit.

I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara vÀsentliga faktorer för företags framgÄng. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch dÀr konkurrensen om lönsamma affÀrer och professionella medarbetare ökar. Med utgÄngspunkt frÄn att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad lÄngsiktighet vad gÀller anstÀllningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa omrÄden. Kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Skandaler i nĂ€ringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. ÅtgĂ€rder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har Ă€ven skapat sina egna etiska koder. Det rĂ€cker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det Ă€r viktigt att den etiska koden Ă€ven efterlevs. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur en revisionsbyrĂ„ arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.