Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra lÀrare sÀger om sina arbetssÀtt inom skönlitteratur och hur de anvÀnder sig av dessa för att motivera till lÀsning och utveckla olika elevgruppers lÀsförmÄga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lÀrare trots skillnader i bakgrunder och Är i yrket anvÀnder sig av liknande arbetsÀtt för att motivera till och utveckla olika elevers lÀsförmÄga inom skönlitteratur. VÄr slutsats Àr att ett varierat arbetsÀtt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever lÀsförmÄga inom skönlitteratur eftersom olika elever lÀr pÄ olika sÀtt och har olika behov och utgÄngspunkter för sin lÀsning..

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Uppsatsen har sin tyngdpunkt i att uppföljning och feedback Àr viktigt, och Àr nÄgot som ska leda till att företag utvecklas och förbÀttras. Levererandet och mottagandet av feedback hos ett företags medarbetare kan dock leda till problem och svÄrigheter beroende pÄ hur den förmedlas av givaren, men Àven hur den tolkas av mottagaren. Denna problematisering - att uppföljning och feedback Àr viktigt men inte problemfritt - Àr utgÄngspunkten för denna uppsats. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av företaget DynaMate AB och har som huvudsyfte att redogöra för vad personer med chefsbefattning pÄ företaget associerar uppföljning och feedback med samt hur de anvÀnder sig av dessa begrepp. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida de intervjuade upplever problem och svÄrigheter i samband med uppföljning och feedback.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utprÀglat tjÀnstesamhÀlle dÀr majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjÀnstesektorn. Detta fÄr konsekvenser i form av hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ sÄvÀl befintliga som nya aktörer. Ett sÀtt att stÄ emot konkurrensen, differentiera sig och erhÄlla marknadsandelar Àr att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjÀnstesamhÀllen Àr global och tycks vara hÀr för att stanna rÄder det brist pÄ empiriska studier för hur tjÀnsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning pÄ omrÄdet har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsÀgelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och Àr till stor del inte överförbar pÄ tjÀnsteföretag.Avsikten med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur tjÀnsteföretag kan stimulera innovationer.

Bakgrund: I dagens förÀnderliga omvÀrld med snabba förÀndringar inom teknologi och marknadsförhÄllanden krÀvs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrÄgas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare Àn specialister, vilket gör att nya kompetenskrav stÀlls pÄ personalen. Ett sÀtt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare Àr genom intern rörlighet. MÄnga företag har förstÄtt vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska Ästadkommas, vilket kan sÀttas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur Àr att ?utan tydliga mÄl sker ingen handling?.

En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

I ett tjÀnsteföretag Àr det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget stÄr för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benÀmner identitet, ska se ut. Det gÀller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, sÄ att en gemensam identitet kan uppnÄs. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag kan anvÀnda kommunikation för att pÄverka företagets identitet i önskad riktning.

Studiens syfte var att undersöka pÄverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast pÄ chefernas uppfattning. De övergripande frÄgestÀllningarna handlar om vilka faktorer som pÄverkar ledarskapet i pÄverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgÄ frÄn en modell om pÄverkan av Dent & Brent (2009). VÄr undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Motstridiga mÄl och mÀnniskans medvetna eller omedvetna strÀvan efter bekvÀmlighet kan leda till problem nÀr företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mÄl. I ett företag dÀr arbetsmiljön prÀglas av stora sÀkerhetsrisker Àr chefers förmÄga att motivera till arbete i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med sÀkerhetsrisker Àr gruvbranschen. Syftet med denna studie Àr att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl. Studien har en deduktiv ansats dÀr mÄlsÀttningsteorin anvÀnds som utgÄngspunkt.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

MÄnga organisationer idag stÀlls inför utmaningen att överbygga gapet mellan produktionskapacitet och förvÀntat resultat pÄ grund av allt snabbare förÀnderliga marknader. Som svar har mÄnga företag tillÀmpat konceptet Lean produktion dÀr man strÀvar efter perfektion genom stÀndiga förbÀttringar. Dock Àr det fÄ företag som lyckas genom tillÀmpningen uppnÄ en hÄllbar utveckling och kontinuerlig effektivisering av verksamheten. Företag som lyckas, fÄr möjlighet att hÄlla en stabil position och öka sin lönsamhet genom att stÀndigt reducera kostnader och öka vÀrde för deras kunder. FrÄgan Àr oundviklig, hur kan vissa företag lyckas medan andra halkar efter? Syftet med uppsatsen Àr att identifiera konkreta framgÄngsfaktorer för hur företagen kan bedriva förbÀttringsarbete genom att utnyttja mÀnniskors kompetens och skapa engagemang mot en gemensam vision.Uppsatsen omfattar tre studier; litteraturstudie, omvÀrldsstudie genom deltagande pÄ seminarium samt fallstudie av tre företag som anses ledande inom arbete med stÀndiga förbÀttringar.Identifierade framgÄngsfaktorer för hur företag kan driva framgÄngsrikt och lÄngsiktigt förbÀttringsarbete delas in i fyra huvudfaktorer:A.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi Àr humankapital och jakten pÄ denna resurs tar sig mÄnga olika utryck. MÄnga nÀringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. TvÄ begrepp som aktualiseras i denna kontext Àr employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rÄdgivningsbranschen engagerar sig pÄ svenska universitet och högskolor utifrÄn de tvÄ koncepten. FrÄgor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrÄn en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Syftet med uppsatsen Àr dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumÀrke kan ha bland företagets vÀxelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumÀrke och de vÀxelanstÀlldas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstÄ och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier frÄn det sociologiska fÀltet anvÀnds liksom forskningsperspektiv pÄ intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna anvÀndes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumÀrket hos vÀxelmedarbetarna har brister.