Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.

Bakgrund: För att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse behöver företag vara serviceinriktade och erbjuda kundanpassade tjÀnster. DÀrmed Àr medarbetares beteende och kompetens av stor vikt för företags lönsamhet. För att fÄ medarbetare att utföra önskvÀrda prestationer mÄste ledningen hos dem skapa engagemang och delaktighet. Ett tillvÀgagÄngssÀtt Àr att delegera ansvar och överlÄta befogenheter till dem. Ett koncept som bygger pÄ detta Àr empowerment.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krÀvande och stressigt. Vad Àr det egentligen socialsekreterarna anser vara pÄfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgÄngen och/eller bristen pÄ handledning och medarbetarstöd. Men Àven vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns nÄgon skillnad gÀllande behovet av stöd beroende pÄ arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ forskningsstrategi dÀr empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare frÄn tvÄ mindre kommuner i Sverige.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur nya enhetschefer formar sitt chefskap i en offentlig organisation. Genom chefernas berÀttelser vill vi utveckla vÄr förstÄelse för hur chefskap formas och visa pÄ vilka aspeketer som upplevs som betydelsefulla för stödjandet av chefernas identitetsarbete. Teori: För att beskriva formandet av chefskapet har vi valt identitet som teoretiskt analysverktyg. Vi har frÀmst valt att anvÀnda forskningsinriktningen kring identitetsarbete som berör formandet, underhÄllandet, förstÀrkandet och reviderandet i det pÄgÄende konstruerandet av svaren pÄ bland annat "Vem Àr jag?", "Vad gör jag?" och "Vad stÄr jag för?".

SjÀlvstÀndigt arbete OmvÄrdnad, fördjupningsnivÄ II.

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

I denna fallstudie av Vara kommun har vÄrt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus pÄ Àldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt tvÄ fokusgrupper med medarbetare. VÄrt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan pÄ sÄvÀl resultatenhetschefer som medarbetare inom Àldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsÀttningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean Àr ett tanke- och arbetssÀtt för att försöka finna stÀndiga förbÀttringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, vÀrdeflödeskartlÀggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssÀtt.

Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur LuleÄ kommun kan fÄ personer med rÀtt kompetens att söka utannonserade tjÀnster. För att samla information till studien sÀndes anonyma webbenkÀter ut till de personer som hade sökt nÄgon av tjÀnsterna Upphandlare och Driftingenjör inom kommunen. EnkÀtens bortfall var vÀldigt stort och dÀrför har inga generaliseringar kunnat göras och de slutsatser som dragits gÀller bara för de som faktiskt besvarade enkÀten. Kommunens rekryterare för de aktuella tjÀnsterna har ocksÄ intervjuats. Först och frÀmst Àr det vÀldigt bra att kommunen har utarbetat riktlinjer för rekryteringsprocessen.