Idag Àr livsmedel ett Àmne pÄ den politiska agendan likvÀl nÄgot som gemene man har börjat intressera sig för. Kvinnor med högre utbildning, inkomst och status tycks vara mer intresserade av hÀlsosammare livsmedel. DÀrmed Àr det troligt att kvinnor kan ha ett större intresse av livsmedel som kan ge sÀrskilda hÀlsoeffekter, som till exempel livsmedel med nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden. Livsmedelslagstiftningen skyddar konsumenten frÄn att vilseledas och ska i sin tur underlÀtta för dennes livsmedelsval. Samtidigt stÀller detta olika krav pÄ konsumenten.

Pappers- och massaindustrin stod Är 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvÀndning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv dÄ smÄ ÄtgÀrder kan leda till stora besparingar.Fiskeby Board AB Àr ett företag som tillverkar kartong baserad pÄ returfiber. DÄ torkning- samt bestrykningsprocessen stÄr för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att anvÀnda energin pÄ ett bÀttre sÀtt för att minska energibehovet och dÀrav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var sÄledes att genomföra en energikartlÀggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrÄn resultaten presentera ÄtgÀrder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mÀtningar av lufttemperaturer och flöden, berÀkningar, litteraturstudier samt intervjuer.

Ämnet idrott och hĂ€lsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hĂ€lsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhĂ„lls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvĂ€rderingen av Ă€mnet idrott och hĂ€lsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte Ă€mnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hĂ€lsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i Ă„r 7-9 har för att inte delta i undervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. SĂ„vĂ€l de grunder som eleverna framför till sina lĂ€rare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Dagens samhÀlle krÀver mer energi Àn nÄgonsin, 80 procent av vÀrldens energi kommer ifrÄn fossila brÀnslen. EfterfrÄgan pÄ olja har ökat kraftigt samtidigt som upptÀckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som Àr kÀnslig för ett högt oljepris Àr flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader bestÄr av brÀnsle. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Coca cola och sportdrycker Àr bÄda drycker som idag konsumeras i stora mÀngder vÀrlden över. Erosionskador pÄ tÀnderna Àr vanligare Àn vad mÄnga tror eller ens vet om. BÄde vuxna och tonÄringar dricker stora mÀngder erosiva drycker utan att veta om dess skador pÄ tÀnderna. Dessa drycker börjar oftast drickas i tonÄren men konsumtionen fortsÀtter sedan lÄngt upp i Äldrarna. Tandslitage Àr tandsubstansförlust som inte Àr av kariogen pÄverkan.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

DirektsÄdd i Sverige Àr en etableringsmetod som tillÀmpas i liten omfattning, dÀr endast cirkatvÄ procent av Sveriges areal direktsÄs. Syftet med detta arbete var att undersöka direktsÄddunder svenska förhÄllanden. Det utfördes framförallt genom fÀltstudier, i ett nystartat försök ochi tre pÄgÄende försöksserier. Det nya försöket var direktsÄdd med Seed Hawk och Rapid, dÀr debÄda VÀderstadsmaskinerna jÀmfördes med varandra och ett grunt höstbearbetat led i storparcellförsökpÄ Munsö i MÀlaren. En av de pÄgÄende serierna var ett treÄrigt rikstÀckande försökmed höstrapsetablering, R2-4143.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för nÄgot ont. Den jagar gÀrna i flock och tar renar och river fÄr. I den hÀr artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten pÄ varg 2010, det vill sÀga bristen pÄ acceptans, och om det Àr ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger ocksÄ svar pÄ varför en vargpopulation som Àr sÄ inavlad som vÄr inte kommer klara sig lÄngsiktigt, och vad som krÀvs för att fÄ en hÄllbar stam..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Introduktion: 30 procent av alla personer över 65 har nÄgon gÄng rÄkat ut för en fallolycka. UngefÀr hÀlften av alla Àldre som bor hemma Àr rÀdda för att falla. 38 procent uppger att de undviker vissa aktiviteter pga. fallrÀdsla. Tidigare studier har visat pÄ att fallrÀdsla kan leda till en ökad risk för fall.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige Àr plantering som utgör 75 procent, dÀrefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering Àr den dominerande föryngringsmetoden Àr att ofta anvÀnds förÀdlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillvÀxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden Àr kortare hos plantering jÀmfört med naturlig föryngring. Röjning Àr en bestÄndsvÄrdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan pÄverkas med röjning Àr trÀdslagsblandning, tillvÀxt och kvalitet.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare.

En stor del av den företagsekonomiska forskning har bedrivits i anknytning till snabbtillvÀxande företag, vilka ofta omnÀmns som Gasellföretag. En anledning till detta Àr att dessa företag tycks stÄ för merparten av de nya arbetstillfÀllena som skapas i ett lands ekonomi. Dock har förhÄllandevis lite forskning bedrivits kring denna typ av företag i Sverige. Studiens syfte var att utifrÄn lönsamhet och tillvÀxtteoretiska perspektiv analysera sambandet mellan verksamhetsÄlder, tillvÀxt och lönsamhet bland Svenska Gasellföretag. Metoden som författarna till denna uppsats anvÀnder baseras pÄ en statistik analys i ett program vid namn SPSS. DÀr en jÀmförelse genomförts mellan Dagens Industris Gasellprisvinnare Är 2013 och en slumpmÀssigt utvald kontrollgrupp.

Behovet av skogsbrÀnslen har ökat i takt med en ökad efterfrÄgan av förnyelsebara energikÀllor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av biomassa i dessa bestÄnd. Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett maskinsystem som Àr under utveckling för skörd av biomassa i klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fÀlla, aptera och bunta trÀddelar i bestÄnden. Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen Àr den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. PÄ basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen stÄr för transporten av det skördade virket frÄn skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet. Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.