Sök:

Sökresultat:

5017 Uppsatser om Begreppet brćk. - Sida 60 av 335

Kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk bakgrund : Om intersektionalitet i gymnasiets religionslÀroböcker

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehÄll som finns i religionskunskapslÀroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om lÀroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sÄdana fall sker. Tre frÄgestÀllningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionslÀroböcker med utgivning frÄn och med 2011 beskriver förhÄllandet mellan vÀrldsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frÄgan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i lÀroböckerna.

Utveckling av kvalitets- och miljösÀkring för byggprojekt hos
Fortifikationsverket

Bakgrunden till examensarbetet, utveckling av kvalitets- och miljösÀkring av byggprojekt hos fortifikationsverket, Àr att detta omrÄde behöver genomlysas och förbÀttras. Man upplever osÀkerhet i kravformuleringen inför projektering och samtidigt undrar man över bedömningsgrunderna nÀr man utvÀrderar anbuden frÄn byggentreprenörerna. Studien fokuserar pÄ ett specifikt projekt truppserviceförrÄd I 19 i Boden, och vilka kvalitets och miljökrav som stÀlldes och vilket slutresultat blev i fÀrdig byggnad. Mycket av arbetet har utförts som dokumentstudier. Dessutom har kriterierna vid anbudsvÀrdering studerats under arbetets gÄng.

GÄva - civilrÀttsligt och skatterÀttsligt

Vi valde att i vÄr uppsats behandla Àmnet gÄva och vÄrt syfte var att definiera vad som Àr en gÄva, bÄde civilrÀttsligt och skatterÀttsligt. Vi har anvÀnt oss av den traditionella juridiska metoden och utgÄtt frÄn den rÀttsdogmatiska ansatsen. PÄ senare tid har man konstaterat att det inte finns nÄgot enhetligt sÀtt att definiera gÄva i alla civilrÀttsliga sammanhang, utan det beror pÄ i vilken situation transaktionen sker. Dock Äterkommer tre olika rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gÄva. Dessa Àr förmögenhetsöverföring, frivillighet och gÄvoavsikt.Begreppet gÄva Àr hÀmtat frÄn civilrÀtten och den civilrÀttsliga definitionen fÄr betydelse Àven för skatterÀtten.

Den nya vÄldtÀktslagen

Mycket har hĂ€nt runt lagstiftningen kring vĂ„ldtĂ€kt sedan den infördes i Sverige pĂ„ 1200-talet. DĂ„ var vĂ„ldtĂ€kt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag Ă€r vĂ„ldtĂ€kt ett brott mot kvinnan och över hennes rĂ€ttigheter att bestĂ€mma över sin egen sexualitet. År 2003 anmĂ€ldes cirka 2560 vĂ„ldtĂ€kter men endast 12 procent av de vĂ„ldtĂ€kter som skedde inomhus ledde till Ă„tal. Syftet med detta arbete Ă€r att jĂ€mföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som Ă€r tĂ€nkt att börja gĂ€lla frĂ„n den första april 2005.

Bordeaux 1855 : Om kvalitet och status efter klassificeringen

År 1855 klassificerades slotten i vindistriktet runt Bordeaux. Denna klassificering fick stort genomslag och anvĂ€nds Ă€n idag. Klassificeringen har emellertid kritiserats för att ej representera den faktiska kvaliteten av dess innefattande viner. Trots det anvĂ€nds den som ett facit över vinernas storhet.Detta arbete har undersökt samband mellan klassificeringen och vinernas kvalitet idag.Resultatet av litteraturstudien fann samband mellan bordeaux, pris och marknadsföring. Vidare redogörs för att begreppet kvalitet Ă€r svĂ„rdefinierat dĂ„ flertalet aktörer tolkar kvalitet pĂ„ skilda sĂ€tt.

Informationsoperationer ? en amerikansk idé?

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fĂ€lt. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmĂ„gor inom detta koncept pĂ„gĂ„r. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel pĂ„ idĂ©spridning. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att USA som en av vĂ€rldens ledande försvarsmakter Ă€r trendsĂ€ttare för andra försvarsmakter i vĂ€stvĂ€rlden, dĂ€ribland den svenska Försvarsmakten. Med utgĂ„ngspunkt i teorin om idĂ©spridning undersöks om den amerikanska idĂ©n om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idĂ©n efter sina egna förutsĂ€ttningar.

Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter

Titel: Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica SÀÀf och Alexandra Ridell UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson ProblemomrÄde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lÀrande innebÀr. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och efterstrÀva organisatoriskt lÀrande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet nÀr det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) dÀr nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats pÄ litteratur och forskning om den organisatoriska lÀrandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner). Resultat: VÄr studie visar att begreppen handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner) förstÄs utifrÄn den organisatoriska kontexten.

Specialpedagogens handledaruppdrag

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsÀttningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrÄn uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrÄn hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsÀttningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄra intervjuer att respondenterna menar pÄ att begreppet handledning Àr svÄrdefinierbart. Handledning betyder olika utifrÄn person, situation och sammanhang men vÀrdet av handledning Àr samstÀmmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.

Logistikens betydelse inom byggsektorn Logistikkvot i Byggkostnad

Detta examensarbete Àr en studie som syftar till att undersöka och belysa vikten av logistikens betydelse inom byggsektorn och dess nödvÀndiga tillÀmpning för byggbranschen. Ett annat syfte Àr att undersöka logistikkvoten i byggnadskostnad inom byggföretaget wÀst-Bygg och jÀmföra de med att par andra byggföretag inom byggbranschen.Det finns studier som visar att det finns stora kostnader i byggsektorn som Àr dold i form av slöseri. I byggbranschen kan detta slöseri vara sÄ högt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebÀra att sÄ mycket som 50 % av byggkostnaden kan vara rent slöseri. Studien (Josephson, Saukkorripi, 2005) visar att dessa kostnader kan sÀnkas betydligt mycket genom att fokusera pÄ att minimera andelen slöseriet.Ett viktigt omrÄde dÀr det finns en stor besparingspotential och förbÀttringsmöjligheter för den vÀl behövande byggsektorn Àr logistik och materialhantering.Byggföretag kan ha stor nytta av att veta sin logistikkvot i byggkostnad för att lÀttare kunna bedöma graden av slöseri och de kan Àven förbÀttra sin lönsamhet och effektivisera byggproduktionen genom logistiska rutiner.Om man hÄrdrar begreppet slöseri i byggprocessen, sÄ Àr det ju egentligen lika med allt som inte tillför ett vÀrde till slutprodukten ur anvÀndarens perspektiv. Men det gÀller att se begreppet ur en positiv synvinkel och försöka hitta de förbÀttringar som kan ge störst effektivitetsvinst (Josephson, Saukkorripi, 2005)..

Bo och pendla i Lindesberg. Hur kan Lindesberg bli en attraktivare boendeort. VardagslivsfrÄgor i fokus

I nulÀget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna nÀr det gÀller att attrahera nya invÄnare (Arena för TillvÀxt 2006). I jakten pÄ nya invÄnare har det under de senaste Ären begreppet attraktivitet blivit populÀrt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennÀra boende, kulturhistorisk intressant miljö och nÀrhet till starka arbetsregioner. Men mÄnga gÄnger glömmer man bort de förutsÀttningar som pÄverkar hur mÀnniskor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika mÀnniskor men jag anser att man mÄste vidga begreppet attraktivitet till att Àven innefatta frÄgor om hur det Àr att konkret leva pÄ orten.

Den lÄnga svansen. En undersökning av fenomenet Long tail, dess relevans och rÀckvidd

Syftet med föreliggande uppsats var att med utgÄngspunkt i Chris Andersons bok The Long Tail (2006) skapa förstÄelse för begreppet och fenomenet Long tail. Vi avsÄg vidare att belysa dess modus vivendi, sÀtt att vara, genom att undersöka och teckna en bild av den kontext eller diskurs inom vilken Long tail skulle kunna existera. Slutligen fördes en diskussion utifrÄn en egen analysmodell gÀllande begreppets eventuella rÀckvidd. Chris Anderson har med fenomenet Long Tail i det nÀrmaste sammanfattat en rad olika tendenser eller strömningar i vÄr samtid och uppmÀrksammat en ny marknad som vÀxt fram som ett svar pÄ den digitala tidsÄldern. Long tail kan i princip förekomma inom alla branscher dÀr det finns en fördelning mellan produkter med hög respektive lÄg efterfrÄgan.

Vad dÄ IKT? : Om lÀrares attityder till att anvÀnda digital teknik inom de tidiga skolÄren.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

LÀrande, utveckling eller tidsfördriv : Pedagogers syn pÄ fritidshemmets fria lek

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Andelstal för Banverkets nyttjande av vÀgar

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram berÀkningsschabloner eller berÀkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 jÀrnvÀgsförrÀttningar hos Banverket VÀst. Ur detta material har hÀmtats cirka 100 anlÀggningsförrÀttningar dÀr mer Àn sextio förrÀttningar innehÄller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehÄller uppgifter om andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk berÀkningsschablon har tagits fram.

En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->