Sammanfattning I denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska Begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska Begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska Begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga Begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga Begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga Begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa Begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg..

På konkurrensutsatta marknader är det inte längre nödvändigtvis kärnprodukten som är den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara många andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lämnas på butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus på hur förpackningar kan användas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte är att skapa Begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant då författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter från nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel så som Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB och Spendrups Bryggeri AB.

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya Begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya Begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en Begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en Begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika Begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett Begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring".

Integration är ett komplext Begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala Begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda Begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok Nostalgia, där Begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa Begrepp har jag sedan använt i min undersökning.

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två Begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekBegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på Begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda Begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Titel: Kryssningsfartyg som rum ? en polemik kring rumsliga Begrepp. Nivå:Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg. Författare:Katarina Håkansson, Christine Sund och Caroline Svanberg. Handledare:Christer Eldh och Ola Thufvesson.

Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska Begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska Begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på Begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska Begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska Begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska Begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns Begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska Begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska Begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska Begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska Begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna..