I skolans styrdokument ingår många olika Begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas Begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala Begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre Begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring Begrepp är språket en avgörande faktor.

Studien undersöker hur matematiska Begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska Begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska Begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar Begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat Begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsBegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om Begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av Begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsBegreppet och via ett annat etablerat Begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt Begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga Begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras Begreppsanvändning. Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga Begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av Begreppen bristfälligt efter undervisningen.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut.Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många Begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika Begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga Begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan Begrepp.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i Begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika Begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Arbetet behandlar Begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa Begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar Begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika Begreppen.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de Begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött Begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även Begrepp såsom sjukdomsBegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa Begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av Begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsBegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandeBegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska Begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska Begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa Begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg..

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska Begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var:Vilka matematiska Begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten?För att få reda på vilken sorts matematik och vilka Begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord.

Syftet med denna studie är att se på hur Begreppet etniskt mode används i praktiken inom dagens modejournalistik och inom den mode- och dräkthistoriska litteraturen, med utgångspunkt i hur etniskt mode och dräkt presenteras i forskningen.Etniskt mode som idag är ett väl använt Begrepp som visar sig ha många olika innebörder. För det har visat sig att man med Begreppet etniskt mode menar olika saker inom forskningen respektive inom mode- och dräkthistoriska översiktsverk samt inom modejournalistiken..

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.