Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka Begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa Begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa Begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters Begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma Begrepp bakom de sju termerna och hur deras Begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk Begreppsanalys.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika Begrepp. Två vanliga Begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa Begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för Begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i Begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för Begreppen än eleverna i kemi A.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga Begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara Begreppen materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur Begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska Begrepp och ta reda på vilka matematiska Begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska Begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska Begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska Begrepp.

Uppsatsens syfte är att belysa sambandet mellan ekonomiska Begrepp som används i de noterade företagens årsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrån 30 årsredovisningar från tio olika företag. Den teoretiska grunden består av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring ämnet. Empirin som uppsatsen bygger på har tagits fram efter analys av årsredovisningarnas innehåll i den skrivna texten. Då vi undersökte ?bra? och ?dåliga? företags kommunikation i årsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de Begrepp som användes i årsredovisningen..

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa Begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa Begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska Begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med Begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Studien undersöker hur matematiska Begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska Begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska Begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar Begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Avsikten med min uppsats är att analysera Levinas Begrepp Il y a, det finns, som han utvecklar som en del av sin kritik mot Heideggers fundamentalontologi. Levinas diskussion om det finns är riktad mot Heideggers idé att ångesten utsätter oss för intet, något som Levinas motsätter sig eftersom han menar att man aldrig kan nå intet i livet. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är varför det finns är ett nödvändigt Begrepp, vi har ju redan Heideggers Begrepp varat? I min uppsats jämför jag även Levinas idé om det finns med Heideggers idé om långtråkigheten, ångesten och kastadheten. I sitt letande efter varat utforskar Heidegger två sinnestillstånd: det ena, långtråkigheten, uppenbarar varat.

Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de Begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda Begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga Begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska Begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt Begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Ett flertal både internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sämre på matematik. Ett delområde som ofta utpekas är geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur ämnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och Begrepp lärare använder sig av när de undervisar i geometri i de tidigare skolåren. Empirin har hämtats från åtta semistrukturerade intervjuer och från studier av gamla läroplaner. Resultatet visar att lärare använder en mängd Begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lärarna.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika Begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika Begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa Begrepp samt för att utreda hur dessa Begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa Begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå Begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur Begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med Begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i Begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen..